…om det viktiga ordet balans.

Enligt mig ett av våra viktigaste ord och för mig är balans helt liktydigt med harmoni. Harmoni är ju också ett ord du finner i synonymlistan: jämviktstillstånd; jämvikt, styrsel, stadga, stabilitet, behärskning, harmoni, fattning .

Balans mellan ”jagets” egoism och altruismen måste finnas där, annars fungerar familjedäggdjuret homo sapiens illa i ett bygge av stamkänsla (samhälle/nation). …och utan ”Vi” är inte ”Jag” i funktion eller harmoni. Den tänkande intelligenta människan inser också fördelarna med ett Vi-samhälle (samarbete) istället för ett Jag-samhälle (tävlan under principen om: ”var och en för sig själv”).  …fast det är nog få som inser fördelen med ”Vi” …och det märks!

För att ett samhällsbygge överhuvudtaget skall fungera i harmoni så måste egoismen balanseras mot altruismen. Samarbete kräver att vi vårdar äldre, unga och sjuka, vi hamnar alla i dessa situationer och vi börjar också där, i beroendet av andras hjälp. Inte minst om vi tvingas fly krig, terror, förtryck med mera. Vi hjälps åt, tar emot och ger. Vi utvecklas tillsammans och ingen balans uppkommer utan kontraster, detta gäller givetvis vår kultur. Inte minst eftersom den breda definitionen av kultur är detsamma som: allt vi människor gör.

Kultur är de psykologiska och sociala skal/skinn vi lever på, i och av. Mångkulturen är ständig i möten mellan unika och de kontraster som ”skrämmer” är också nödvändiga i den balans utvecklande evolution ger. Evolutionen pågår ständigt och konstant och ofta tonar kontrasten bort i takt med att färgen/tonen förändras. Likt färg förändras av ljuset och vilken färg som står bredvid så förändras/utvecklas vi ständigt. …och kontrasten bär ofta balansen med sig.

Från det att ditt medvetande vaknar i utvecklingens vecka tjugotre (ungefär) så växer du ihop med dina föräldrar/familj och de formar dina första år både känslomässigt och kunskapsmässigt, dessutom grundlägger de din ”kultur”. …och givetvis ljuger de inte medvetet när de berättar om traditionernas vikt och om ”Gud”, de förstår bara inte bättre och repriserar det de lärde sig som barn…

”Man kommer alltid sörja den förälder man aldrig blev”

Dina första år är de viktigaste, och det är då den kulturella grunden läggs. Du lär dig sakta språket, ”ramarna”, traditionen, religionen, den politiska tonen färgar dig och ofta slutar det med tonårens revolt och en självvald riktning. Den källkritiska och sovrande metoden växer fram efterhand lite beroende om du uppfostrades demokratiskt och fick tänka fritt.

Som väldigt ung saknar du en källkritisk förmåga och kunskapsbanken är så tom att du inte kan sovra…du påverkas/indoktrineras lättare. Utan traditionernas grundläggande fostran skulle varken religion eller nationalism stå speciellt stark, kunskapen vi bär säger snarare att vi är en global art med ett globalt ansvar. ”Stamtänkandet”/nationalismen bör vi ha lärt oss faran med och balansen uppstår först när vi inser vårt globala beroende av varandra.

Inte minst lär sig människan efterhand som hon kunskapsmässigt utvecklas att balansen i ekosystemen är otroligt viktiga. Naturen är så uppbyggd att harmonin förutsätter att banken bara töms på den naturliga tillväxtens ränta, tar vi ut ”kapitalet” (blundrar/bränner/förgiftar) så förstör vi våra goda livsförutsättningar. Det handlar inte om hur många vi är, eller vilka vi är, det handlar om ett globalt uppdrag (ansvar) att fördela naturräntan jämlikt och efter behov och inte enbart efter ”förtjänst”.

Den känslomässiga harmonin (balansen) växer fram parallellt med allt annat, efterhand som hjärnan växer hos barnet och alla de olika minnesfunktionerna slås på så utvecklas vi efterhand som vi får och ger intryck från våra sinnen. (…och biologiskt är balansen ett viktigt sinne). Ett barn som får mycket kärlek och respektfull kärleksfull beröring lär sig också kunna ge kärlek och att verkligen älska med respekt. En utveckling som parallellt med en kunskapstillväxt som skett fritt, demokratiskt och jämställt, gjort att du i harmoni även älskar dig själv, vilket är grunden för att respektfullt kunna älska andra. Att vara i balans är att vara i harmoni med både sin kärna och alla de psykologiska skinn vi skapar. Det första viktiga ”skinnet” som ligger värmande runt ”jagets” kärna är familjegruppen, hur värmande denna ”filt” varit beror ju på vad som hänt under uppväxten och den sagan har en oändlig variation. Det är därför vi alla är helt unika, ingen gör den andres vandring helt likt. Ändå är vi alltid i grunden detsamma, samma djur och med samma människovärde, samma rättigheter och samma skyldigheter. (Familjegruppen kan givetvis också bestå av väldigt nära vänner ).

Det första och andra psykologiska skinnen är starkt beroende av en annan av livets viktigaste ingrediens, nämligen tillit. Det andra skinnet består av de vänner och bekanta du har som inte står dig riktigt nära, men som du trivs med, umgås med (iallafall då och då). Här är tilliten inte lika stark som i skinn ett och den är än tunnare i skinn tre. I det tredje skinnet finner du dem du kanske inte umgås socialt med, men som du ofta möter i din vardag och arbete/skola. Du kan lägga fler skal/skinn, lite beroende på vem du är. Det som av någon kallades det fjärde skinnet (minns inte filosofens namn) är miljön. Men detta är ett skinn så viktigt att jag vill lägga det heltäckande och parallellt med alla skinnen. Den som förnekar miljöns stora vikt har nog trampat alldeles för länge på cykeln. Ingen blir lycklig på en soptipp och ju mer vi plundrar och förgiftar vår miljö, ju mer lever vi på en dylik, betänk bara den kemiska cocktail vi dagligen öser ut i närmiljön…tänk om fågelsången en vårdag tystnar!

Oavsett i vilket perspektiv du ser på livet (biologin), miljön, kulturen…så ser du vikten av balans.

Det viktigaste ordet och det vackraste, i vårt språk, är för mig ordet balans/harmoni.

chinese-675123_640

(PS: Jag skrev detta under en vandring i minnets allé och under tonen av att jag skall bli farfar. Kanske skrev jag ett framtida brev till barnbarnet, iallafall en början på ett sådant…  DS.)

vacce-sepia1b mellan

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.