Ojnareskogen räddas till slut?!

Det återstår ett beslut i domstol och med tanke på hur juristerna hanterat frågan tidigare så vågar jag inte tro på förnuftets seger riktigt än. Mark- och miljödomstolen i Nacka har prövat frågan tre gånger. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt hanterar ärendet just nu för tredje gången, där det vilat i väntan på regeringens beslut. Högsta domstolen har meddelat två olika domar.”

Birger Schlaug skriver bland annat att:

Ojnareskogen är inte bara en symbolfråga utan en djupt ideologisk fråga: skall extremt värdefull natur och begränsade sötvattentillgångar offras för några års arbetstillfällen och några års vinst för ett bolag.

Vi kom här ner till själva kärnpunkten på det som skiljer rött från grönt. Företrädare för arbetarrörelsens värnar, tillsammans med företrädare för kapitalet, Nordkalks verksamhet mer än såväl unika naturvärden som rent grundvatten till medborgarna.

Metalls ombudsman på Gotland meddelade bland annat: ”Kan hela arabvärlden leva på avsaltat vatten (från Östersjön) så kan vi gotlänningar också göra det…” En kommentar fullt rimlig för såväl en ideologiskt förankrad socialistisk företrädare för arbetarrörelsen som för vilken företrädare för kapitalintressen som helst. Vänster och höger i skön förening när det ställs på sin spets. Som så många gånger förr.”

Han är klok Birger och jag har den största respekt för honom, men även om han har rätt i sak så har han även fel. Socialdemokratin är inte röd i ideologisk mening, det var längesedan S var röda, idag har de dragit sig mot mittenröran och den är om något ideologiskt blå! Arbetarrörelsens organisationer kan knappast heller definieras som ”röda” längre, att de tjurigt försöker tillvarata sin medlemmars intressen via direkta lögner har ingen ideologisk grund, om inte girighet är en ideologi.

När IF Metalls ordförande Anders Ferbe hävdade att det finns andra skyddsvärda platser på Gotland som man kan ta i stället för Ojnareskogen för att uppnå en kompromiss, så ljög han antagligen medvetet. Det är bara Ojnareskogen som är hemvist för 270 rödlistade arter. IF Metall är en intresseorganisation som uppenbarligen tar tillvara medlemmarnas intressen helt oavsett konsekvens och miljö- klimatfrågan ligger så långt ner på deras agenda att de svårligen hittar dem själva. Att IF Metall skulle vara ”röda” ser jag mest som dålig ironi.

IUCN har beräknat att antalet hotade arter är 40% av alla organismer. Bara en liten andel av det totala antalet beskrivna arter i världen har utvärderats av IUCN, därtill finns det sannolikt många organismer vi ännu ej har upptäckt och som också hotas. Att bilden är så mörk vad det gäller hotet mot vår planets liv och klimat beror främst på att alltför många politiker och högre tjänstemän med makt, liksom ”kapitalet” sällan bryr sig om annat än kortsiktig vinst och arbetstillfällen.

Utan kloka socialistiska och rödgröna tänkare och ideologer klarar vi inte miljö- och klimatproblematiken. Ingen kan hävda annat än att det är den kortsiktigt giriga kapitalismen och dess blå högerförespråkare som fört oss hit. Vill vi rädda planeten och oss själva på lite sikt går detta inte utan en grön socialism som fördelar resurserna någorlunda rättvist, sänker arbetstiden så att jobben kan delas och arbetar bort all onödig konsumtion.

Jag är glad att Ojnareskogen ser ut att ha räddats, men den frågan är bara en av många som behöver sin lösning och som behövde den igår. Miljö- och klimatproblematiken ÄR den absolut viktigaste politiska frågan och vi löser inte den utan en rättvis fördelningspolitik och kamp mot den kortsiktiga girigheten. Den fria och giriga marknaden löser inga problem, den skapar dem och härvidlag är den svenska bostadsbristen bara ytterligare ett exempel. Det är de ärligt rödgröna vi kan hoppas på, de blå fortsätter bara med att döda liv och skita ner!

Sid18_21_Ojnareskogen4

vacce-sepia1b mellan b

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt om politik., Natur och miljö. och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.