En debattartikel S vill begrava i tystnad.

 

Sverige är det OECD-land där ojämlikheten ökat snabbast sedan 1990-talet. Allt mindre av tillväxten kommer löntagarna till del, och samtidigt har fattigdomen återuppstått i Sverige. Vid sidan av jobbmålet måste regeringen införa ett jämlikhetsmål, skriver Daniel Suhonen och Per Sundgren på DN-debatt.

Hur viktig jämlikheten är för ett samhälles positiva utveckling är styrkt bortom allt rimligt tvivel, men Socialdemokratin gör som förväntat ingenting utan vandrar vidare på ”de Nya Moderaternas” ( och Alliansens) ojämlika stig.

Den svenska socialdemokratin har idag blivit exakt det de en gång bildades för att bekämpa.

 

Det handlar inte som vissa hävdar om att den som har mycket är dugligare än den som har lite, utan om hur initialt små skillnader växer lagbundet över tid till stora klyftor med kraft att spränga samhällen i bitar. Ojämlikheten hotar i dag demokratin.

Sällan har demokratiska politiker och samhällsplanerare världen över och i Sverige fått ett så noggrant underlag för att inse att någonting måste göras för att bryta utvecklingen mot ökad ojämlikhet.

Samtidigt sätter sig den socialdemokratiskt ledda regeringen Löfven vid förhandlingsborden för att snickra ihop sin höstbudget. Frågan som många ställer sig är om denna regering ska våga genomföra beslut som bryter den mer än tre decennier långa utvecklingen i Sverige mot ökad ojämlikhet.

Den borgerliga regeringen bidrog målmedvetet till ökande sociala klyftor genom att sänka skatterna mest för dem på toppen – de rikaste 10 procenten fick 25 gånger mer i skattesänkningar och subventioner än de fattigaste 10 procenten.”

 

…den röda rosen har vissnat.

 

100_7445

vacce-sepia1b mellan

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt om politik. och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.