SD, de etiskt fattigas politiska hemvist.

 

Tala med stolthet om Sveriges insats”

är rubriken till ett ovanligt bra och sant debattinlägg angående migrationen som skrivits av forskaren Joakim Ruist. Han skriver bland annat att:

Flyktinginvandringen har varit en kostnad, men den kostnaden har inte varit högre än att det fortfarande går väldigt bra för Sverige. Vi har fortfarande en av Europas starkaste ekonomier. I forskning som jag redovisade tidigare i år beräknade jag att nettokostnaden i år för Sveriges offentliga sektor för alla flyktingar vi någonsin tagit emot kommer att vara strax över 1 procent av BNP. Räknar vi bara de senaste tio årens flyktingar blir siffran lägre. Västvärldens överlägset högsta flyktinginvandring kostar alltså en årlig summa som är jämförbar med vår andra stora internationella humanitära insats: det internationella biståndet. Definitivt en ansenlig och generös summa, men likväl en summa som landet uppenbarligen har råd att bära. Inte heller har relationerna mellan infödda och invandrare försämrats i någon tydlig grad av denna höga flyktinginvandring. Vissa mått indikerar en försämring, andra ingen alls. Vi är långt ifrån 1990-talets protestdemonstrationer.”

Andra bra och kloka ord skriver Birger Schlaug och de etiskt viktiga har jag gett feta bokstäver:

Varför har Sverige tagit emot så många flyktingar? (Jo, det är en rännil av alla flyktingar, men en rännil blir många i ett litet land.) Allt som oftast i den politiska debatten har således nyttoaspekten framhållits, att Sverige blir rikare, att det är lönsamt, att det är bra för oss. Den där retoriken har retat mig under många år. Min simpla uppfattning är att vi skall ta emot flyktingar – med motivet att vi är mänskliga i dess bättre betydelse – oavsett lönsamhet och egna behov. Vissa saker gör man oavsett om man blir rikare eller får andra fördelar, man gör det för att man är människa som förstår att andra människor behöver hjälp. Man gör det för att man inser att man inte gjort ett skit för att råka bli född i ett samhälle som jämfört med många andra är rikt, gott, demokratiskt, fritt och befriat från krig.

Problem uppstår emellertid när människor ser att det kostar på samtidigt som de ser att sådana som redan har mycket hela tiden ges mer, att klyftorna mellan rik och fattig ökar, att vissa skor sig över måttan. Annika Falkengren, Christian Clausen och dylika skapar problem. Bert Karlsson och dylika, som skor sig på flyktingmottagning, skapar problem. Den borgerliga regeringen, som fortsatte och förstärkte det som den socialdemokratiska regeringen påbörjade, skapade problem genom en politik som gick ut på att öka klyftorna och skapa svårare situation för illa drabbade (arbetslinjens idé). Man krattade i manegen för SD:s retorik.”

Sveriges problem bottnar i att vi tillåter de mest egotrippade narcissisterna sko sig och skapa ökande klyftor. Skall vi klara våra gemensamma problem så måste girigheten arbetas bort, resurserna fördelas jämlikt och klyftorna minska drastiskt. Arbetslöshetsproblematiken löser vi genom arbetstidsförkortning, förbud mot övertid och övertidsersättningar. En kraftig och medveten satsning på många nya ekologiskt hållbara bostäder, liksom en lika hållbar renovering av gamla bestånd skapar jobb och inte bara inom byggsektorn. En satsning på hållbar och utbyggd infrastruktur likaså.

Det vi ser ske i Sverige av idag är varken en positiv utveckling eller en hållbar sådan, vi måste förändra samhällsbygget nu och skapa en hållbar framtid för våra barnbarns barn…

Det finns många anledningar att tala med stolthet om Sverige, men allt faller om SD:s politik genomförs. Deras politik är varken hållbar, klok eller mänsklig…den är bara en okunnig upprepning av hatets ”vi mot dem” och leder ingenstans.

 

1810052-sveriges-flagga-2

 

 

vacce-sepia1b mellan b

 

Annonser
Det här inlägget postades i Min syn på SD! och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till SD, de etiskt fattigas politiska hemvist.

  1. knegare skriver:

    Slå ihop det där med en politik för att öka klyftorna och flyktingmottagandet så har du svaret. Orsaken att vi tar emot så många flyktingar är att politikerna (oavsett partifärg) ser detta som ett sätt att öka skillnaderna och därmed sänka arbetarnas krav på sin del av kakan. Såklart inte de som kommer som är ansvariga för det och inte heller de som är offer för det och som ser sig tvingas konkurrera med de som kommit hit. Och vad händer när man ser en medvetet skapad hopplös arbetslöshet framför sig där man endast väntar på den dag man kastas ut på gatan eftersom a-kassan tagit slut och det är 500 sökande på alla jobb man kan söka? Jo man inser att där är förvisso inte flyktingarnas fel, men det är dom eller jag och få väljer då att offra sig själv för att låta någon annan få en plats man själv också har rätt till.

    Du har även en del av lösningen, nämligen arbetstidsförkortning så att alla kan få en chans att försörja sig. Den andra delen är givetvis att sätta P för de krig och den fattigdom som driver folk att söka sig hit. Något vi ALDRIG kan göra genom att låta en liten del av orosländernas rika och medelklass komma hit utan något som kräver att vi slåss mot den globala kapitalismen och dessa möjligheter att bli rika på att skapa och upprätthålla krig och fattigdom i världen.

  2. arrami54 skriver:

    Du skriver ungefär det jag skriver i inlägget och givetvis är de ökande klyftorna i Sverige, alla nyfattiga, en orsak till främlingsfientligheten, men det fega i att sparka nedåt ursäktas inte med att ”det gäller dem eller mig”. Givetvis skall vi bekämpa dem som skapat de enorma klyftorna och först och främst får vi bekämpa den osunda kapitalismen här hemma. Den skapar bostadsbristen eftersom ”marknaden” tycker det är lönsamt när tillgången på bostäder är långt mindre än behovet o.s.v. Vi skall reagera när inkompetenta och giriga bankmän får 150 miljoner i pension, inte för att människor flyr för sina liv. SD bekämpar inte den osunda kapitalismen, de är parasiter som livnär sig på den och som hatar de svagare.

Kommentarsfältet är stängt.