Ät upp dig!

Hon satt på gräsmattan när vi kom hem och sökte rester från gårdagskvällens måltid. Men eftersom kråkfåglarna städar bra gick jag in efter färskt foder (kattmat) och lade en ”näve” framför henne. Initialt reagerar hon alltid likt en Sverigedemokrat som möter en mörkhyad främling (farligt!) och reste taggarna lite samtidigt som hon spottade och fräste mot mig. Hon har börjat känna igen min röst och doft så reaktionen blir mildare och mildare, men protestera lite måste hon.

100_7442

I förgår fångade jag in henne när hon pinnade över den starkt trafikerade gatan och hennes reaktion var lite lustig, hon satt i mina händer och såg sig undrande omkring: ” – Varför flyger jag?”

När jag återigen placerade henne på marken hickade hon kraftigt två gånger (chock?) och tittade undrande på mig en stund innan hon promenerade in under en tät och skyddande buske.

100_7441b

I gryning och skymning ger igelkotten sig ut på jakt efter insekter (Tvestjärtar gillar de!), maskar, sniglar och annat gott.

Vill man servera den lite snabbmat så uppskattar den det mesta från blandade matrester till hund- och kattmat. Igelkotten dricker gärna vatten, men också mjölk och välling (men späd ut dessa två drycker med vatten!). På våren när igelkotten vaknat ur sin dvala är den extra törstig. Då bör man ge den en skål friskt vatten att dricka, betänk också att under de torra sommarperioderna kan den och andra behöva friskt vatten och dagligen. Mjölk är inte lämplig som första-dryck på våren, och inte för ofta senare under säsongen. Igelkotten kan få magont. Du kan hjälpa denna lilla taggiga skönhet på många sätt, ett är att bygga dem ett eller några vinterbon.

Det är viktigt att igelkottarna verkligen hinner äta upp sig och lägga på lite fett för att de skall klara vintern, så stödfodra dem gärna.

Några man inte behöver stödfodra är svenska fårbönder och LRF-folket, det man kanske bör ge dem är lite aktivitetshöjande medicin. Små doser av ”speed” kanske? Latare folk finns nog inte! När jag läste detta så insåg jag slutgiltigt att svenskt fårkött, det köper jag inte.

Rovdjursföreningens framhåller att andra åtgärder än jakt inte prövats. Föreningen tillfrågades av djurens ägare om vi kunde hjälpa till att stängsla det område där vargarna sannolikt gått in i området. Det saknades bland annat stängsel mot sjön Sjunda.
Arbetet inleddes ganska omgående men avbröts sedan ägarna haft möte med LRF och kommit överens att det inte skulle stängslas. Istället skulle man ansöka m skyddsjakt på hela reviret, alltså både föräldradjur och ett okänt antal valpar ca 3,5 månader gamla.”

Man orkar alltså inte och tar inte ens emot hjälp för att via bra stängsel skydda sina får, enklare att ”gapa” om skyddsjakt. När jag läser dylikt tycker jag inte det stör att svenska bönder anser sig vara ”utrotningshotade”.

LRF-folket behöver man inte uppmuntra att ”äta upp sig!”, snarare bör man skrika ”ryck upp er för fan!” till dem.

vacce-sepia1b mellan

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö. och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.