Nära och långt bort…

…,jag bygger gärna mina kompositioner på det temat när jag målar. Nära och långt bort.

Konsten och konstmarknaden är verkligen högst intressant, jag tror inte det finns någon bransch med så mycket nepotism, korruption och ”fulspel”. Vill du studera korruption och nepotism så är KRO (Konstnärernas Riksorganisation) lika intressant som Fifa och IOK. Jag skall i och för sig inte tala om dagens KRO då jag inte vet hur det styrs, jag har för längesedan lämnat dem därhän, men historiskt har det varit en ryggkliande samling små nepotister.

Det är skönt att ha blivit ”gammal”, man bryr sig inte på samma sätt om vad ”folket” tycker utan talar långt friare. Personligen har det sociala spelet kring ”fin” konst alltid roat mig, speciellt eftersom jag haft god inblick i spelet bakom kulisserna. Minns konstbubblan på 1980-talet, många gick på bluffen och visst, många likt undertecknad ”tjänade en slant”.

Men det bästa råd man kan ge är att köp det du gillar, spekulera inte i konstens ekonomiska värde och värdestegring!

Jag skrev om en konstnär här som drabbades hårt av den lokala korruptionen och mäster Svens krav på att tysta dem som vågade kritisera hans konst. Det lokala konstlivet i Ljungby kommun är något kanske lite speciellt, här handlar allt om rätt kontakter och det som totalt dödade mitt intresse för att ställa ut min konst och visa den för en bredare allmänhet var min sista utställning i Ljungby. Det är många år sedan nu och utställningen hölls på kommunens biblioteks utställningshall. När allt var klart och verken ramade informerades jag om att man skulle lägga nytt golv i biblioteket och att utställningshallen därför delvis var avstängd och användes för renoveringsarbetet. Kultur- och fritidsnämndens ordförande liksom den kultursekreterare som höll i ”trådarna” hade vetat detta hela tiden, gissa om jag blev glad?

Det är en tämligen stor investering att genomföra en större utställning, bara ramningen kostar en god slant. Givetvis blev jag fly förbannad men genomförde ändå utställningen, jag dubblade priserna för att minimera försäljningen och beslöt att aldrig mer under några omständigheter visa min konst i denna lilla skitkommuns regi.

Beslutet utvecklades rätt fort till att inkludera alla former av utställningar i Ljungby, jag slutade också helt med mina kurser. Jag tror det var dessa beslut som räddade min kärlek till konsten och idag är mitt intresse närmast än mer passionerat. Vad folk tycker, det ger jag fullständigt fan i idag.

Det är resan, inte målet, som är det viktiga under den kreativa processen, när målningen till slut blir klar så dör den och det är inte helt ovanligt att jag slipar bort motivet, lägger en mellanfernissa och gör en ny bild ovanpå den gamla. Målningarna tar lång tid, mest därför att jag njuter av arbetsprocessen och meditationen…och det får ta all tid i världen. En målning är för mig idag detsamma som arbetet i trädgården och en trädgård, det vet ni, den blir aldrig helt klar…den lever sitt eget liv.

Målningarna här nedan, (de är inte klara!) bygger på temat i rubriken, nära och långt bort och det lite mer ytligt dekorativa får också en ton av surrealism. Temat är även svensk sommar, ni vet, regn. Även dagg, soluppgång och solens nedgång, lite åska och vindar…

100_7350b sommarnatt va

Vad det gäller konstlivet i Ljungby och detta gäller säkert alla liknande småstäder i Sverige, så blir bilden den av en total nepotism och korruption. Den lokala ”mästaren” (enligt somliga) Sven Ljungberg hade både bra och mindre bra sidor. Vid ett tillfälle ville han sända militären på flyktingar och han hade säkert stått högst upp på den rasistiska barriären och idag kämpat för SD:s sak, om han levt.

Jag stal en hel del av hans anlete när jag tecknade ”vätten Hälve” och den som kände Sven väl ser nog detta. Av respekt för Sven, det fanns sidor hos honom jag gillade skarpt, så låter jag alltid Hälve använda Svens språk, vilket innebär att det finns en hel del svordomar.

Återigen låter jag Hälve tala, idag gäller orden han säger som spegling av konstlivet i Ljungby kommun…

hälve vätten cxd …och minns att vättar inte använder å,ä och ö! 😉

vacce-sepia1b mellan b

Annonser
Det här inlägget postades i Min konst! och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Nära och långt bort…

  1. starkskör skriver:

    Fantastiska målningar!!!!!!!

    Du gör helt rätt. Konst ska inte handla om annat än glädjen i skapandet.
    Min dotter har gått konstskola i två år nu, högskoleförberedande, och ska söka in på högskola någonstans sen. Men hon avskydde verkligen hur de försökte styra hennes konst. Var det någon uppgift de skulle göra och hon ansåg den vara själsdödande så struntade hon i det och gjorde något som var från henne. Hon fick mycket kritik för det, men rektorn på den skolan uppmuntrade henne och sa att hon aldrig ska låta andra begränsa henne eller tala om vad som är okej eller inte.
    Jag är stolt över att hon vägrar anpassa sig och göra något för att det ska passa andra….

  2. arrami54 skriver:

    Tack! Det låter som om du har en klok dotter! Rektorn har helt rätt, det tog många år för mig att städa bort alla felaktiga regler jag lärde mig av mina konstlärare, man skulle måla/teckna som de…annars var det fel. Nu finns det inga rätt och fel i konsten. Regelburen ”kunskap” är en vagn man bara åker med på när man inte själv hittar vägen.
    …att söka det som ”passar andra” är en väldigt farlig väg, då förlorar man allt det unika i sin egen själ och i sitt tänkande. Bättre att stå fri och inte ”passa in” om man inte vill förlora det viktigaste, sin själ! 😉

  3. starkskör skriver:

    Ja, precis vår åsikt!!!

    Det hon ville ha av utbildningen var att lära sig tekniker, och det har hon haft nytta av. Men att förlora sig själv är inte ett pris värt att betala bara för att passa in i massan.

  4. arrami54 skriver:

    Exakt rätt inställning! 😉 Hälsa din dotter det!

  5. starkskör skriver:

    Det ska jag!! 😉

  6. arrami54 skriver:

    😉 …bra!

Kommentarsfältet är stängt.