Etik och rebeller.

 

Läste nyss en högintressant (för mig) artikel i DN om en ny bok:

Den amerikanske teologen Reza Aslan försöker i studien ”Upprorsmakaren” komma fram till varför just Jesus från Nasaret av alla dessa Messiasaspiranter gav upphov till en ny religion. Hans svar är att det gjorde han egentligen inte. I själva verket var Jesus lik alla de andra som irrade runt i en orolig period och utmanade Roms ockupation av området. Någon annan skapade kristendomen, långt efter hans död. Jesus föddes som jude, dog som jude och levde mycket långt ifrån det som skulle bli den kristna tron.

Reza Aslans bok gav, när den utkom i USA, inte oväntat upphov till häftigt missnöje bland kristna fundamentalister. Det var inte det att han kom med några nya rön eller åsikter. Hans bok lutar sig på teologisk forskning – den svenska upplagan innehåller drygt 70 sidor noter – och innebär i princip blott en sammanfattning av forskningsläget. Men Aslan är född i Iran, och trots att han växte upp som innerlig kristen blev han så småningom troende muslim. Indignationen är stor.”

Kan tänka mig att indignationen blev stor, så stor att hatet växte, etiken dog och de fundamentalistiska människorna blev det vi i grunden är, ett lätt ilsket och revirhävdande däggdjur.

Somliga självklara fakta blir aldrig självklarheter för den fromma troende. Jesus uppfyllde till exempel de flesta av de hårda verifikationskrav som ställdes på den äkta Messias. Det gjorde å andra sidan även alla de andra profeterna, eftersom de likt Jesus hade det vi kallar Gamla testamentet att använda som manual. Jo faktiskt: Moseböckerna och de andra skrifterna i GT var hyfsat välkända och riktigt populära även på Jesus tid.

Han och hans lärljungar gjorde sitt bästa för att uppfylla profetiorna om en Messias som skulle komma med svärdet i handen och återta judarnas land från ockupanterna. Upproret motarbetades av den romerska administrationen och det korrupta prästerskapet. Upprorsmannen greps och avrättades.”

Religion är en saga, ett politiskt maktverktyg, kejsar Konstantin fann i början av 300-talet kristendomen som varande politiskt nyttig endast därför fick den chansen att växa. Cynism, egoism, girighet och maktbehov har alltid vandrat hand i hand med människan (männen!). Gud/Allah eller vad du kallar ”hen” är bara en fantasifigur, en högst godtyckligt fantasifullt gestaltad ”maffiaboss”.

Etik och mänskliga rättigheter har ingenting med religion att göra, religionen är bara ett verktyg för att hålla ”slavarna” tysta och nöjda med att ”det blir bättre sedan, i efterlivet”. Studerar ni verkligen det som står i Bibeln/Koranen med flera texter bör ni reagera och inse vad det handlar om. Egenmäktigt utvalda mäns diktatur och äganderätt över de som ses som verktyg för egots behovstillfredsställelse. Gud är en saga, en saga om en skitig liten diktator.

Människor talar gärna om kärlek, men konsten att älska är den konstart vi är absolut sämst på.

Vi har långt… långt lättare att skapa hatets destruktiva verktyg än att lära oss älska. Etik är ett landskap som i princip alltid ockuperas av de härskare som för tillfället styr och kärlek har reducerats till en kemisk-biologisk effekt av oxytocin. Ger jag dig tio miljoner i rent guld, så ”suger du av mig” och det med garanti! En av våra härskare heter Girig i förnamn och Våld i efternamn.

”Maria” är stor nog att kasta ifrån sig tortyrens redskap, det verktyg vi så gärna använder i olika former (se bilden nedan). På religiös och politisk indignation följer alltid våld i olika form, det kan handla om mobbning, mord, rasism, exkluderande utanförskap, tortyr eller vad du för tillfället nämner att kalla våldet. En känd politiker kallar det ”Sverigevänligt” under det att han ”mår illa”. Det enda han och ”de följande” gör är att fegt vända etik och samarbetets/ansvarets normer ryggen. Det är en ansvarslös, egoistisk och ynklig söndra och härska politik.

mellan

maria

mellan

Jag gillar rebeller, den goda sorten som kämpar för ett mänskligt, jämställt samhälle och det finns några få. Huruvida Jesus var en god rebell vet jag inte, de som skrev hans runor (främst Paulus) var mest ett verktyg för makten, egot och den villfarelse vi kallar religion.

Vi är som alla andra frukten av ett möte, ett möte som ger liv. Allt startar med en celldelning och det vi är, alla vi levande, är ”bara” ett varierande antal celler i samarbete. Det är samarbete som skapar harmoni, balans… inte den egoism, maktbehov, våld m.m. av alla de kulturyttringar vi tycks älskar mest.

mellan

Börjar vi verkligen respektera livet, oavsett färg, form, ursprung och cellmängd i samarbete, då kommer vi långt. För att nå den respekten bör vi avfärda allt vad religion heter och istället börja vårda det vi har, miljön/naturen omkring oss, det liv vi möter…

UntitledEn känd filosof skrev. ” INGEN är oumbärlig, var och en är oersättlig” och detta gäller inte bara mänskligt liv och i orden ligger etikens verkliga kärna.

Untitled

One evening a wise mother told her daughter about the battle that goes on inside people. She said “My child, the battle is between two “wolves” inside us all.

One is Evil. It is anger, envy, jealousy, sorrow, regret, greed, arrogance, self-pity, guilt, resentment, inferiority, lies, false pride, superiority, and ego.

The other is Good. It is joy, peace, love, hope, serenity, humility, kindness, benevolence, empathy, generosity, truth, compassion, and faith.”

The child thought about it for a minute and asked her mother:
“Which wolf wins?”

The wise mother simply replied, “The one you feed.”

mellan

vacce-sepia1b mellan b

Annonser
Det här inlägget postades i Religionskritik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Etik och rebeller.

  1. Anders Åberg skriver:

    Mycket bra inlägg och enbart det faktum att det finns olika religioner, plus att människor i princip alltid omfattar den religion dom vuxit upp med säger oss med all önskvärd tydlighet att religion är ett socialt människoskapat fenomen. Hade gud funnits så hade han nog inte lurat på folk olika tro i olika världsdelar.
    Och precis som du skriver, religionen är maktens redskap, tillsammans med patriarkatet, nationalismen och rasismen helt nödvändiga lögner för att härskarna och tyrannerna inte omedelbart skall störtas av sitt eget folk. Vill vi ha en rättvis, empatisk och långsiktigt hållbar värld att leva i så måste vi slå sönder alla dessa maktens redskap.

  2. arrami54 skriver:

    Exakt, kan inte hålla med dig mer. Detta att det finns olika religioner är egentligen långt värre, det finns tusentals variationer av dem dessutom, helt beroende på den ”maktsökandes” vilja. Bara ”kristendomen” består av minst 8500 olika riktningar/ismer!

  3. Christer Brodén skriver:

    http://www.jesusgranskad.se innehåller mycket för den som vill veta mer om Jesuskritiska idéer.

    Det finns dock ett problem med att förneka existensen av en stark karismatisk figur med avvikande lära vi denna tid. I den tidigaste kristendomen hade kvinnan fått en stark ställning. De tidigaste kyrkofäderna upprördes över detta.

    Professor Elaine Pagels, Princeton, http://sv.wikipedia.org/wiki/Elaine_Pagels har skrivit en del om en tid då kvinnor var församlingsledare och deltog i kyrkomöten. Detta i en sekt som utgick från judendomen! Hur skapades denna jämlika ordning, som det krävdes mycket våld och blod för att sätta stopp för?

    Det kanske var den, som var kristendomen?

  4. arrami54 skriver:

    Intressant det här med kvinnliga församlingsledare på den tiden, förstår att det var kontroversiellt och väckte indignation hos ”ledarna”, Vi har tydliga paralleller till vårt tid och kvinnliga präster.
    Men jämställd jämlikhet mellan könen är väl främst en etisk och politisk fråga, egentligen självklart och inget man behöver en religion till.
    Att göra de goda etiska valen ligger alltid på oss, svaret på problemet är ansvar i ordets vidaste mening. Det onda finns i oss, det är vi som kan bekämpa ondskan, gudarna finns inte, alltså bryr de sig inte: http://sv.wikipedia.org/wiki/Teodic%C3%A9problemet
    Det behövs fler goda rebeller som attackerar maktens egoism och ”söndra och härska”-tekniker.

  5. Anders Åberg skriver:

    Christer.
    Strävan efter rättvisa, även mellan könen och kampen emot rättvisa från härskarnas sida är en mycket påfallande del av mänsklighetens historia. Känslan för rättvisan finns i oss alla, precis som möjligheten att åsidosätta den för egen vinning eller för att passa in i flockens norm. Hittills har det nog inte funnits en enda dag i människans historia utan att denna kamp mellan altruism och egoism har förts på något sätt.
    Religion må vara härskarnas redskap, men naturligtvis kan den också utnyttjas av dom som utmanar makten. Kristendomen innan Konstantin är väl ett bra exempel på just det.
    I kampen mot Rom var det naturligt att rättvisefrågor lyftes upp och en del av det spillde tydligen över även på kvinnorna, sannolikt för att det gynnade kampen. Frihetskampen behöver och skapar också sina hjältar och martyrer. Det är ett mönster som går igenom även i sentida historia. Lenin, José Martí och Zapata kanske hade kunnat bli omskrivna på samma sätt som Jesus om dom levat på hans tid, kanske hade den kristna världen då tillbett inte bara en guds son utan en hel brödraskara. Att det fanns en person som hette Jesus, som hade tillräckliga egenskaper för att kunna kanoniseras av sin eftervärld och återanvändas i redigerad form av makten verkar dock troligt. Mer exakt än så behöver man kanske inte bli i ett övergripande resonemang för att belägga hur den materiella verkligheten styr våra ideer. Dom specialintresserade kan säkert lägga en hel livstid på alla detaljer om Kristendomens tillkomst, men att försöka reda ut vilken som är den verkliga kristendomen är nog ganska poänglöst, den såg helt enkelt olika ut som upprorslära och som härskarreligion.

  6. Christer Brodén skriver:

    Ang. Wikipedias och andras definitioner. ”En sådan Gud tror inte heller jag på”, sade radioprästen Ludvig Jönsson till ateisten. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ludvig_Jönsson

    Idén om jämställdhet mellan människor existerade inte under antiken. Det var en revolutionär idé, som inte lyckades vinna respekt ens hos de mest radikala filosoferna förrän på 1700-talet. Att idén dök upp i en judisk sekt för ca 2000 år sedan är obegripligt. Det är mot varje bokstavstolkning av Mose Lag! Det är mot idén om det ädla blodet, Västerlandets viktigaste politiska ideologi fram till Franska Revolutionen.

    Jämställdhetsidéns uppdykande var ett mirakel, en omöjlighet vid den tiden.

  7. arrami54 skriver:

    …nja, det finns inga mirakel, det handlar om insikt, kunskap, förståelse och intelligens. Att inse att män och kvinnor är jämlika kräver ingen Einstein hjärna, bara lite flerstegstänkande. Kön är bara en biologisk förutsättning/lösning för nytt liv. Den underkastelse Bibeln/Koranen kräver av kvinnan är bara patriarkers maktspråk och sett ur alla aspekter borde det snarare vara tvärtom, det behövs inte många män för att livet skall ge nytt liv! 😉
    Det finns inget ”ädelt blod” bara syrebärande m.m. rött blod. Gud är inte ”sådan” hen är inte!

Kommentarsfältet är stängt.