…om det vackra djuret människan.

 

Politik/politiker är intressant att studera/iaktta, mest som varande perfekta spegelbilder av den själviska människans reaktions och tankemönster. Utanför den själviska sfären finns det oftast inte mycket att finna av ansvar och tanke på andra, än personlig vinning och hur man gynnar den egna gruppen/gänget. Alliansen har lyckats göra sin ”arbetslinje” till en bidragslinje för stöd till arbetsgivare. Aftonbladets serie om ”bidragsjobben” ger en vink om den iskalla syn som Alliansen sprider på de ”tärande” och hur de hjälper de ”närande” att utnyttja förstnämnda grupp. De som styr idag är inte människor som är medmänniskor, det handlar främst om människor som inte bryr sig om andra. Andra är bara medel/verktyg för mer guld i egen ficka.

Om jag på en promenad möter en Fälthare, en Alika och en ”gubbe”, så möter jag bara tre djurarter. Visst är människan ett djur och inte alltid ett mer välutvecklat djur än alikan. Det finns en historiskt betingad tradition att vi skulle vara någonting mer, en avbild av alltings skapare ”Gud”. En genomfalsk idé en gång grundlagd som den tidens politiska linje, det som skyddas och konserveras är nämligen i grunden bara tanken på den hierarkiska nivåskillnaden på individers värde. Varken Bibeln eller till exempel Koranen talar om demokrati, texterna bygger på diktaturens hierarkiska tankegång om en härskare. …och att de ”närmast” honom är lite finare. Byt ut ordet ”Gud” till Makt eller Guld…och du får exakt samma bild, samma reaktions ( bl.a. samma falska ”fjäskande”) och tankemönster hos dina medmänniskor. Studerar du hierarkin och det sociala systemet i Alikornas värld eller i en myrstack så finner du många tydliga paralleller.

Studerar du djurs empatiska förmågor så inser du snart att inte ens därvidlag särskiljer vi oss, även råttor har en utvecklad empatisk förmåga, hjälper en vän i nöd och till och med delar med sig av godsakerna:

 

Under vår tunna fernissa av så kallt civiliserad etik, moral och ”fina” värdegrunder så är vi mest ett tämligen primitivt och själviskt litet djur som vill må bra och ha det gott…oavsett konsekvens för andra. Religiösa människor (dömer efter majoriteten jag mött) har en underbart fantasifull ursäkt för att slippa ta ansvar för andra, i nästa liv får alla det bra…åtminstone de ”goda”. Det har inte så stor betydelse vad vi gör här, bara vi försöker följa Gud och ärligt ber om förlåtelse för våra synder. Ordet ärligt betyder nog mest att rädslan inför döden är betingelsen för förlåtet. Till och med uppburna helgon (halvgudar) som Moder Teresa visar sig vara tämligen iskalla små själar: ”Det finns något vackert i att se de fattiga acceptera sin lott, att lida på samma sätt som Kristus”.

…och ”kristen” värdegrund är oftast bara hyckleri i ”ädel” våldsform. Inga är mer dömande än de religiösa idioterna världen befolkas av och någon klok individ beskrev helt riktigt religionen som en destruktiv kognitiv parasit.

…och om fattigdom och lidande är vackert så förstår jag än mer de religiösa djurens primitiva etik.

Läser en artikel i DN om Marius, en medmänniska som levt under svåra omständigheter i Sverige:

”– Jag tror inte att jag orkar hur länge som helst. Till sist kommer jag att få en djup depression. Jag tror att 80 procent av svenska folket inte har någon medkänsla. De vet inte vad det innebär att ha det svårt. Säger man att man vill jobba säger de att man kräver för mycket, sade Marius i artikeln.”

Marius fick hjälp, av några inom de 20% av svenskarna som har en värdegrund som består av mer än ”fina ord utåt” (det gäller ju att ytligt vårda sin civiliserade päls så inte folk ser den själviska kyla man döljer!).

Historien om Marius slutar med ”solsken”, men bilden för många andra slutar kallt i ”is-storm”.

Vi bör kanske ändra vår självbild lite till mans/kvinns – vi vackra avbilder av Gud – vi är nämligen oerhört lika t.ex. präriesorken i vår kärlek och omvårdnad av andra och styrs av exakt samma biologiskt kemiska strukturer i vår hjärna/kropp. Vår ”själ” likaså…jo,jo, vi har en annan fysiologi och kan bygga saker med våra fingrar och vårt ”samlade kollektiva minne” vilket sparat i text gjort att vi byggt en ”civilisation”…men i grunden är vi lika, vi och sorken. I grunden är jag exakt som präriesorkens hanne, även om ”trogenheten” varierat mellan olika föremål för min kärlek genom åren. Men likt sorken, eller vargen Lobo, så skulle min skyddskänsla, empati och kärlek ta exakt samma uttryck om någon attackerar min vän.

I min värld finns ingenting vackrare än en ca fyrtioårig kvinna som mognat i harmoni mellan kropp och själ…men jag skulle lika starkt vårda och skydda en okänd främling i form av t.ex. en ”påskjuten” Korp. Det finns nämligen inga viktigare, ödmjukare och finare ord än ”Respekt för livet” och detta oavsett art, form eller ålder. Är det något som många tillväxtivrande ”moderna” homo sapiens saknar så är det just detta, respekt för livet. Vilket bl.a. är tydligt i vargdebatten.

För mig har ordet ”demokrati” blivit en uppenbar chimär, en lögn vars utveckling majoriteten motverkar, tyvärr framträdande inom politiken. Visst, det pågår ständigt en kamp om folkmajoriteten, men var hittar du ansvarstagande ledare bortom egennyttans, grupp- och gäng-nyttans sfär? Den demokratiska processen verkar mest bestå av en evighetsdebatt i ständig repris och utvecklingen står egentligen still. Vi kan lösa alla våra strukturella problem, miljö- och klimatproblematiken, arbetslöshet och andra sociala problem med mera…men vi vill inte. Vi skyddar det själviska reviret och inväntar någon annans ansvarstagande…

Vi hyllar våra själsliga förmågor (vår fantasi), vår intellektuella förmåga, vi säger oss hylla kunskap, vi talar om det goda samarbetet…men kryper ihop i primitivt försvar av reviret. Konkurrerar om allt och egennyttan är allt vi i grunden värnar. Nog är det svårt att hävda att vi är förmer än andra djur? Att vi i grunden är annorlunda? Nog är det lite svårt att stå stolt som människa? Personligen blir jag alltmer ambivalent, allt mer trött på er ”medmänniskor”. För varje dag som går tonar tron, hoppet bort, illusionerna krackelerar, falnar och fram tonar tydligare och tydligare lögner…frågorna är idag än mer tydliga än när till exempel Paul Gaugain upprepade dem: ”Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Vart går vi?

Vi går inte, vi springer…likt blinda och mot stupet. Frågan är om vi ens vill förstå de känsliga ekologiska sammanhang vi förstör och vilka konsekvenserna blir?

Lycka är intressant, lycka/harmoni. Vi söker och finner den lätt …för stunden! Det är bara att ta en sup, eller två, tre, fyra…eller röka lite ”Weed”. Men enklast är att konsumera något vi behöver, en ny garderob, en bil, ett kök, ett ”slott”…jo, lyckans ”tillväxt”-lista kan bli oerhört lång.

Vi kan gifta oss, garanterar nästan lycka i ett eller upp till elva år! (Men snart blir ”gräset grönare på andra sidan” och man smyger in på någon otrohetssajt eller porrsurfar lite på nätet. Vi jagar gärna någonting ”nytt”)

– Det var din själ, dig, jag blev kär i och tröttnade på, sorry, jag går nu.” …jo, det slutar nog oftast så.

Lycka/harmoni är att vårda en ”trädgård” (lägg vad du vill i ordet!) se en optimal biodiversitet växa fram. Det tar många långa år,.. men ”hurså”? Det är värt tiden!

(Lycka/harmoni är att utveckla en förmåga, att skapa till exempel målningar/teckningar, film, teater, litteratur, form, dans som lämnar ett uttryck, men som främst är en vandring i meditativ harmoni.

Ja, du kanske bygger en form som rör sig, en personligt utformad motorcykel, båt eller bil…men det är i grunden samma skapandets harmoni.

Sök din lycka, men gör det aldrig på någon annans ”bekostnad”…)

Texten drar iväg, förlåt att jag stjäl din tid. Men jag lär dra ner på skrivandet ett tag, våren övergår snart i sommar och jag vill ”vandra” än mer där ute. Se allt som finns att se, måla, uppleva, njuta av god mat, vänner, en whisky, men framförallt vill jag måla. Att skriva blogginlägg/insändare/debattartiklar börjar kännas alltmer ”tomt”, ja nästan meningslöst…det lär ändå aldrig ”hända något” som förändrar djuret människan. Du ser samma bild oavsett var du tar en promenad, på medias underhållande stigar eller på naturens…eller om du hänger med mig på en tidig morgonpromenad tillsammans med min hund i en liten stad vid namn Ljungby.

 

Visst är djuret människan vackert, men hennes spår i tiden skrämmer också…och nog är vi idag i grunden desamma som för ca fem tusen år sedan. Den stora skillnaden är att idag är vi sju miljarder som ”plundrar” vår jord.

 

(Läs gärna de blåmarkerade länkarna, då blir den textbild jag målar långt tydligare!)

100_5470

Bilden är under ”utveckling”, de hänger ett tag och vilar mellan varje färglager…och nu skall jag måla klart alla som står i ”väntrummet”, så det lär dröja innan jag skriver mer här…så må gott där ute under tiden! 😉

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i ...det är om hösten drömmar dör... och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

27 kommentarer till …om det vackra djuret människan.

  1. arrami54 skriver:

    …jo, det förstår jag och det är ”själva fan” att dylika fosterhem existerar. Noll koll från tillsynsmyndigheterna!
    Irriterar mig lite på dem som anklagar henne för att generalisera, som jag uppfattar det beskriver hon egna upplevelser…men det är alltid en gångbar ursäkt hos somliga att kritisera ”offret”.

  2. Svante Svensson skriver:

    Fick in en kommentar på sista länken. Har jag fel?
    Svante

  3. Iréne skriver:

    Önskar dig en härlig vår och sommartid, ut o vandra med dig! Med förhoppning om att du återkommer såklart, intressanta tankar och läsning som rör om i huvudknoppen är toppen.
    Jag vandrar ut i våren med min hund dock inte i Ljunby 🙂
    ( hittade målningar av dig tror jag? på vackra enhörningar, kan det stämma? Fantastiskt vackra må jag säga!
    Har du vandrat och blir trött så skriv gärna av dig, vi läser och begrundar,
    Må väl!:)

  4. Linda skriver:

    Det här var ett underbar inlägg men med ett tragiskt slut! Ska en av mina nyfunna favoritbloggare ta en paus nu när jag äntligen hittat hit 😦 Förstår i och för sig att du vill njuta av sommaren som nu sakta sakta börjar kika fram. Funderar på om jag själv inte har börjat ta en omedveten paus från skrivandet då min hjärna inte orkar formulera ner något vettigt längre. Är bara sjuk och en seg soffpotatis hela tiden så jag hade tänkt lägga allt mitt krut på att komma i toppform och förbättra min hälsa. Har gått ner mig rejält efter mina två barn. Äter dåligt, sover dåligt, mår dåligt. Det måste ske en förändring och det är är nu. Inga mer ursäkter! Bloggarna lär bli lidande men mår inte jag bra så kan jag inte heller engagera mig för att få omvärlden att må bra. Även om omvärlden verkar ha kastat in handduken. Börjar se saker väldigt negativt och undrar precis som du ifall det finns något hopp för mänskligheten? Har påbörjat en sökning efter min adoptivmamma.Kanske slutar det med att jag söker mig tillbaka till mina rötter och hamnar i något buddha-tempel i Sri-Lanka:) Kanske man en dag finner ett ställe som man kan kalla sitt hem? Allt jag vet just nu att mitt hem inte är här, inte i detta samhälle, med dessa människor. Hitta min biologiska familj och bygga upp mig själv är det som är i fokus nu. Hoppas du skriver snart igen! Let me know when! Ha en underbar sommar och hoppas du kan måla fram lite positiva känslor. Njut av värmen, mat och dina barn nu! Må väl! /Linda

  5. arrami54 skriver:

    Eftersom du riktade dig mot henne får hon bedöma om rådet var bra eller ej…men fel, nej det tycker inte jag! 😉

  6. arrami54 skriver:

    …jo, jag måste ”vandra” ett tag, pyssla om min ”trädgård” och glömma/undvika allt negativt ett tag. Jag målade en hel del fantasy-bilder för tio-femton år sedan, många enhörningar, så det kan nog stämma. 😉
    Jag återkommer säkert till skrivandet, brukar få abstinens efter ett tag…men måste bara pausa ett tag nu.
    Tack, må bättre än bra själv! 😉

  7. arrami54 skriver:

    Tack, må väl själv…krya på dig och lycka till i sökandet! 😉

    Jag måste ta en paus, hitta lite positiv energi igen, pyssla om mig själv lite. Även jag mår ganska kass fysiskt, har ett antal tuffa diagnoser och det börjar tära rejält på mitt leende.
    Jag återkommer säkert till skrivandet och bloggen om ett tag…det brukar bli så när abstinensen väl sätter in.
    Men jag måste göra som tjuren Ferdinand ett tag, bara få sitta och lukta på blommorna (läs måla och vandra, pyssla i trädgården…) 😉
    Jag har alltid varit positiv i grunden, men ser inte ens ett halvfullt glas som positivt längre, fyller man på det så rinner det över ändå till slut, bättre då att det känns halvtomt och man tillåter sig att ”sura” en tid…
    …men sol, sommar, lite egentid i målarateljén brukar vara lika god medicin som ”dunderhonung”! 😉

    Må bättre än bra, vi läser säkert varandra …om inte förr, så senare!
    Tack för dina ord!
    🙂

  8. Svante Svensson skriver:
  9. Anemone Nemorosa skriver:

    Hmmm, jag trodde jag var ensam om att förlorat hoppet om mänskilgheten. Man är så liten och hur mycket man än strävar så blir man alltid motarbetad. Jag är så trött på denna förlamande egoism. Alla vill bara ha och ha, ingen vill ge och skulle de ge så är det inte med hjärtat utan de väntar sig en gentjänst av något slag. Man talar vitt och brett om hur bra man är och hur mycket man har, men när det väl kommer till kritan så är man tom inombords.
    Man sviker sina nära och kära bara för att förhöja sig själv. Det finns snart inga genuint goda människor kvar. Jag blir så trött.
    Då jag inte orkar med falska människor så har jag beslutat mig för att det jag gör, ska ge mig glädje och mening. Annars får det faktiskt vara. Jag hoppar av ekorrhjulet och ställer mig bredvid.
    Det ska bli skönt att bara vara jag.

    Ha en fin vår/sommar Thomas.

    Mvh Anemone Nemorosa

  10. arrami54 skriver:

    Vi styrs av fel människor, de saknar helt livets ”Bordunton” (Humle-ton) av/med respekt för de ekologiska sammanhangen, livets känsliga balans. Det är svårt att hålla upp hoppet när man ser hur vi pantsatt och belånat våra barn och barnbarns framtid i en yster ytlig dans kring en genomfalsk kortsiktig plundringsekonomi.
    Jag behöver en paus…;-)…och tänker minimera den tid jag lägger på nätet, läsa mindre nyheter ( undantaget ”mågott”-nyheter som denna: http://www.dn.se/sthlm/fangslad-mas-befriad-av-polis ), debatt m.m. och vandra i Sveriges natur en tid. Måla…och bara vara.
    Helgen har varit varandet när det är som bäst, underbara (vilda) homo sapiens omkring mig, en kulturvandring som inneburit både umgänge, måleri, en musik/ljudupplevelse utöver det vanliga. En vän spelade Didgeridoo och jag lekte lite med en ”vinare”(/brummare) i en lokal med en fantastisk akustik. Därtill har jag ätit ur mångkulturens läckra bord, mat från ”Sampinationen”/Samekulturens bord. (Renkött, gul lök, svamp, mandelpotatis och en utsökt sås, allt rena obehandlade naturprodukter direkt från källan!) ;-)…och i Alvesta åt jag en utsökt italiensk pizza under det att himlen öppnade sig och släppte loss en kort men intensivt åskregn som fick mig att minnas tropikernas häftiga väder…kvällen och helgen avslutas med nyfångad ugnsgräddad insjögädda enligt ett äldre småländskt recept.
    …det var en skön helg, en ”bara vara” helg! 😉

    Må bättre än bra!

  11. arrami54 skriver:

    Artikeln sammanfattar frågor som kräver ett längre svar. Det går att ha fäbodbruk och samtidigt ha en livskraftig rovdjursstam. Det kräver lite nytag vad det gäller stängsling, lite fantasi kring vilket herdedjur man väljer och givetvis skyddsjakt på utpräglade ”problemvargar”.

    …jag orkar inte avge en kommentar, tar en ”nät”-paus över sommaren och lär kanske bli blogg-aktiv i augusti igen…

    Må bättre än gott Svante!

  12. arrami54 skriver:

    Skön liten kalv det där! 😉

    Detsamma Svante, ha en skön sommar!

  13. Leon skriver:

    Jag delar inte den ibland nattsvarta synen på mänskligheten som ofta kommer till uttryck här. För trots allt är det så att vi som art föds med en potential att utföra både de mest altruistiska handlingar som de vidrigaste illdåd. Och jag är kanske, mot allt förnuft, ändå hoppfull om framtiden för vår art och de vi delar denna planet med. Mänskligheten bär inom sig både möjligheten till ”välsignelse” och undergång….och jag väljer ändå att tro på det förra. Och då betraktar jag mig ändå inte som religiös på något sätt snarast tog jag redan vid tidig ålder avstånd från sådana ”förklaringsbilder”. Det är de goda krafterna som måste mötas och samverka för att framtiden ska möjliggöras. Att ställa sig vid sidan och förfasas är inte rätt väg att gå….det är i samspelet och den sociala interaktionen som man kan påverka och åstadkomma förändringar.

    Själv försöker jag att leva i den verklighet som finns runt om oss och påverka det jag, trots mina brister och fel, det jag kan och orkar med. Arbetsamt och ”hopplöst” javisst… men vad kan jag annars göra för att mina barn och deras efterkommande ska få en bra framtid.

    Och Thomas ta du steget ut i sommaren….för som någon en gång sagt
    ”Tvekar man för länge med att ta nästa steg….blir man stående med en fot i luften”

    Leon

  14. arrami54 skriver:

    Jo, det är sant att jag har en tämligen svart syn på mänskligheten, men i saklighetens namn tror jag även du har svårt att se att de positiva strömningarna är de som driver oss och dominerar. Utvecklingen ser i stort sett nattsvart ut, oavsett om du studerar det finansiella systemet, miljö- och klimatutvecklingen: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/rekordhalter-av-koldioxid-oroar-forskare_8163072.svd

    I det lilla, hos några få organisationer och individer kan du hitta en medvetenhet och kunskap som inger hopp, men tyvärr är bilden nattsvart när du ser till dem som styr, den moraliska/etiska och ekologiskt balanserade kompassen har gått åt helvete vilse hos ledande politiker och företags-/finans-”elit”.
    Visst finns det små guldkorn här och där som inger hopp, men totalbilden av mänskligheten drar kraftigt mot det nattsvarta. Du behöver bara studera vad som sker när vi drar i krig för att inse hur ociviliserade vi är som djur, se bara på vad som sker i Syrien.

    Jag tror jag gör exakt som du, lever i verkligheten och försöker dra mitt strå till stacken via mina ord, mitt sätt att leva…det ligger ca 35 fullmatade A4-pärmar här fyllda med insändare, debattartiklar, blogginlägg som nått ut via tidningar och bloggar. Mitt sätt att försöka påverka.
    (Jag har även gjort min demokratiska värnplikt via fem år att politiskt heltidsarbete.
    Så länge vi försöker och inte ger upp…så länge lever hoppet! 😉 )

    Jag tar tre månaders ”semester” från alla måsten, från mitt engagemang…ja, från allt och bara är. Efter denna avkopplande ”vandring” lär jag återkomma…med än mer nattsvarta och helvita ord! 😉
    Tyck vad du vill om mina ord, personligen är jag bortom ”bryr mig” och ser nog med god grund människan som världens vidrigaste och mest lögnaktiga djur, motsatsen finns också, men de är i en klar minoritet!

    Må bättre än bra ”Leon” och njut av sommaren!
    🙂

  15. trerk skriver:

    Hej Thomas. Det gläder mig att du fortfarande aktivt bekämpar den socialdarwinistiska politik som Reinfeldt sakta men säkert inför i Sverige. Skulle egentligen bara säga Hej och önska dig en trevlig sommar. Som du säkert sett sällar sig nu Läkaruppropet till dom andra protestgrupperna
    Tor-Erik

  16. trerk skriver:

    Glömde länken till Läkaruppropet
    http://upprop.nu/VVGV

  17. arrami54 skriver:

    Detsamma Tor-Erik, önskar dig en skön och go sommar!
    Vet att läkarna protesterar och länkar till en text om Zarembas bok: http://www.svd.se/kultur/litteratur/avslojande-vardreportage-viktig-bok_8126040.svd

    Det är lika viktigt att stoppa pågående dumheter inom sjukvården som att bli av med Alliansen i nästa val.

    Må bättre än bra!

  18. Britta skriver:

    Jag vill bara önska dig en trevlig sommar och hoppas att allt är bra med dig! Vackra blåa nyanser på din målning. Må så gott!

  19. arrami54 skriver:

    Detsamma! Hoppas du får en skön och härlig sommar och att tiden i Rom blir perfekt!
    Det är hyfsat okej med mig och jag njuter verkligen av denna sommar. Dagen har jag tillbringat med att ansa en vild ros som blivit över fyra och en halv meter hög. En rosa ”hundrablads”- buskros som enligt de som vet inte skall bli högre än max två meter…börjar tro jag har väldigt gröna fingrar. Hela trädgården är en grön djungel av trivsel och harmoni! 😉
    Denna natt skall jag vandra långt med min vita fyrfota vän och njuta av en extremt vacker fullmåne…

    Var rädd om dig!

  20. Svante skriver:

    Trots ditt blogguppehåll vill jag sända dig denna länk, har du sett det förut gör det väl ingenting om du ser det igen. http://zuzurabi.wordpress.com/
    Svante

  21. arrami54 skriver:

    Tack för länken! Skall läsa henne vid tillfälle…
    Njuter av sommaren, hoppas du gör detsamma och att du mår bättre än bra!
    😉

  22. Kicki skriver:

    Hej, du borde ha en ”hörna” för ”off-topic” inlägg… Ville bara önska dig en fortsatt fin sommar, men du ska veta att jag saknar dig i bloggvärden. Din blogg berikar och är en guldgruva att läsa och LÄRA sig av. Är så glad att jag hittade hit.

    och..som sagt..ha det gott! 🙂

  23. arrami54 skriver:

    Tack för de orden! Önskar även dig en fortsatt skön sommar…må bättre än bra! 😉

  24. Kicki skriver:

    Tack. .D 😀

  25. Ping: SD, Oxytocin och Guld. | Varghjärta

Kommentarsfältet är stängt.