…en ”sötmes” vid namn Stjärtmes.

 

Aegithalos är ett grekiskt ord för ”mes” och Caudatus betyder ungefär ”långstjärtad”. Alla mesar har givetvis stjärt, men Stjärtmesen (Aegithalos caudatus ) är nog den mest långstjärtade, därav namnet…och nog är den söt!

Stjärtmes-DSC_9108Foto: PE Svahn.

stjart_FLFoto: Fredrik Litsgård.

Personligen gillar jag alla fåglar och tycker allt från Kråkor, Korp till Skrattmås är söta figurer, men en fåglarnas ”sötisfestival” skulle Stjärtmesen säkert vinna om vi höll en sådan istället för vår lätt tristess-skapande melodifestival…

Typiska kännetecken för Stjärtmesen är: En kropp på ca 15 cm där stjärten är något mer än hälften av längden. Den har ett vitt huvud, en svart rygg, med rödgrå inslag på rygg och sida, undertill är färgtonen vitaktiga. Som hos alla arter förekommer färgvariationer. Halsen är kort och näbben är ytterst liten. När den flyger kan den se ut som ”en liten ljus boll med svans”.

 

Stjärtmesen förekommer och häckar i större delen av landet med undantag för de nordligaste delarna. Det är en utpräglad skogsfågel och syns inte så ofta i bebyggelse, men om vintern händer det att de besöker fågelbordet för att smaka på frö och talgboll. De verkar trivas bäst i fuktig löv-/blandskog, helst med rik undervegetation och med inslag av döda/döende träd. De döda/döende träden är bra ställen för de insekter Stjärtmesen främst livnär sig på. Boet placeras i träd eller höga buskar, ofta i en klyka. Höjden ovan mark varierar och boet är välbyggt av mossa, hår, ull och lavar som flätas ihop på ett konstrikt sätt till en sluten boll med ingångshålet upptill och på sidan. Det är svårt att upptäcka ett bo då lavarna de kläs med på utsidan, bildar ett bra kamouflage. Inuti fodras boet med stora mängder fjädrar, man har hitta upp till tre tusen små fjädrar i ett bo.

 

mesflock

Boet byggs gemensamt av hannen och honan, med byggstart i mars. I början av maj brukar första kullen vara lagd, de tio till femton äggen ruvas under tolv till tretton dagar av honan ensam. Nattetid brukar även hannen sova bredvid honan i boet. När äggen kläcks matas ungarna av båda föräldrarna och ibland kan även andra stjärtmesar komma och hjälpa till med matningen. Främst då de som inte har några egna ungar att ta hand om och de år det senare läggs en andra kull, så kan även ungarna från första kullen hjälpa till med matningen.

När ungarna är flygfärdiga brukar de följa föräldrarna och stryka omkring i trakten efter mat. Vissa år kan en del flytta söderut men oftast stannar de kvar i landet och bildar små flockar på runt tio till trettio individer, huvudsakligen bestående av familjen som håller ihop under hela vintern. Under riktigt stränga vintrar kan beståndet minska kraftigt.

Stjärtmesen håller sig oftast inom sitt revir och att de är familjekära märks tydligt om man ser dem sova tätt tillsammans på en trädgren om natten…men för att få se detta, då skall man ha tur.

 

800px-Aegithalos_caudatus_-Mongolia_-perching-8Foto: Magnus Manske.

vacce-sepia1b mellan

 

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö.. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till …en ”sötmes” vid namn Stjärtmes.

  1. imsy skriver:

    Stjärtmesen har varit synlig vid fågelmatningen i Tyresta naturreservat i vinter. Tyvärr har den hållit sig borta de gånger jag varit där.

    Kram!

  2. mariadesuede skriver:

    Det var ett inlägg för mig!!! Ler, med en av mina fàglar sittande pà min hand…

    KRAM fràn mig och fàglarna

  3. Iréne skriver:

    Absolut en sötmes! Så bedårande men en stark och kvick fågel! Försökte rädda en lite blåvariant i vintras men kylan hade tagit så hårt på den lille men den fick somna in, inne hos mig och i min hand ❤

  4. arrami54 skriver:

    ,-) Varsågod och Kram.

  5. arrami54 skriver:

    Du får hoppas på bättre tur nästa vinter! Kram.

  6. arrami54 skriver:

    Visst är det en söt boll med svans!
    …jo, tyvärr är det inte alltid man kan hjälpa.

  7. anita skriver:

    Vi hade en sådan vid fågelbordet här i Roslagen för ett par år sedan. Jag hade aldrig sett en sådan fågel tidigare. Jag beskrev fågeln som ”en vit boll med jättelång stjärt” för en fågelvän i Hälsingland. Han förstod direkt vilken fågel jag beskrev, när jag googlade på ”stjärtmes” så fick jag det bekräftat. Oerhört speciell och oerhört gullig fågel!

  8. arrami54 skriver:

    …ja, beskrivningen “en vit boll med jättelång stjärt” är gångbar, de flesta vet då vad man menar! Visst är den söt och lite speciell, våra inhemska sötbollar slår alla tropikernas sötnosar med hästlängder! 😉

  9. Anemone Nemorosa skriver:

    De är så näpna de där små rackarna, med huvuden som ser ut att blivit doppade i en burk med vit färg. Stjärtpennor a la sädesärla. Mina föräldrar har 8 stycken som visar sig nästan varje dag. De klumpar ihop sig på talgbollen alla 8 ibland. Det är något visst med fåglar. Det tycker även föräldrarnas katt, gamle Pysen, men han tittar bara på fåglarna genom fönstret.

  10. arrami54 skriver:

    …visst är det något visst med fåglar. Var aktiv fältbiolog och ornitolog i min ungdom, det intresset har aldrig dött ut, snarare tvärtom och jag kan sitta och njuta av fåglarna och deras beteende i timmar. Är nog lite som gamle ”Pysen” men helt utan jaktinstinkten. 😉

  11. karelisab skriver:

    Idag beskådat denna söta fågel i äppelträdet, på talgbollarna och på gräset för att hitta frö, utanför fönstret! Otroligt näpna, ett antal ca 6-8. Tack för fina bilder i bloggen.

  12. arrami54 skriver:

    Förstår att du njöt av synen! 😉 Tack själv.

Kommentarsfältet är stängt.