”Den illustrerade mannen”.

 

Två män möts, tid och plats är obestämt. Den ene är på väg till någonting, den andre är på väg bort från allt. Den som är på väg bort varnar sin lägerkamrat för att titta närmare på hans tatueringar, eftersom olycka kommer till den som läser de berättelser som finns illustrerade med bläck i hans levande hud.
Den tatuerade faller senare i sömn, men trots den tydliga varningen kan den andre inte låta bli att sugas med i bildberättelserna …

… så inleds novellsamlingen/romanen, ”Den illustrerade mannen”, av den nyligen bortgångna Ray Bradbury. En annan av hans mer kända verk är ”Fahrenheit 451”.

Jag läste ofta Ray Bradbury under senare delen av tonåren och var helt fascinerad av hans berättarkonst. Han ställde intelligenta frågor och knöt ihop frågeställningarna via en underbar fantasi. Vi tänker oss gärna att människans teknologiska framsteg underlättar våra liv. Men underlättas egentligen något om vi förblir samma människor och förblir vi inte desamma genom århundradena?

Fantasi är viktigare än kunskap”. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling…påstod Albert Einstein, och nog är det så att fantasins kreativitet knyter ihop kunskaper och bildar ny kunskap. Det är det viktigaste verktyg människan har. Fantasin är också grunden i konstens underbara värld, en värld där alla rastlösa själar kan vila en tid…vila, återhämta sig, utvecklas, och gå vidare styrkta av alla nya ”aha!-upplevelser” konsten ger.

Utan fantasin, min egen och andras, hade jag inte överlevt i vår torftiga värld. Så tack Ray Bradbury, tack för den ”eld” du gav mig. En ”eld” som ledde mig in i en kreativ värld där fantasin alltid har varit den viktigaste källan.

Vila i frid.

 

 
Examen” en äldre fantasybild av undertecknad.

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.