…det borde ljuda en folkstorm mot Eskil Erlandsson!

 

En orkan av saklig vrede, bör riktas mot den mannen (och Centerpartiet). De saknar varje tillstymmelse till miljö- och klimattänkande, varje uns av grönt förstånd…det enda som gäller är maktfullkomlighet, prestige och värnande om äganderätt.

Ingen som läst Maciej Zarembas artikelserie i DN: ”Skogen vi ärvde” , kan missa vilken fara Eskil Erlandsson är för vår miljö, klimatet…och:

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tänker helt fel när han hävdar att en ökad avverkning av skogen är gynnsam för klimatet. I verkligheten är det precis tvärtom. Bäst är om vi helt kan undvika kalhyggena”, skriver fem klimatforskare vid Lunds universitet i dagens DN-debatt.

Erlandsson avvisar förslag från Miljöpartiet om att ge ekonomiskt bidrag till skogsägare som väljer en skonsam gallring i stället för att kalhugga. Det är äganderätten som gäller, menar ministern.

– Du som ägare har en frihet att använda den brukningsmetoden om du så önskar och vill.”

Men även här är han fel ute, man kan på saklig grund hävda att han ljuger:

Både Eskil Erlandsson i torsdagens intervju och Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman (DN.se) antyder emellertid att jag missuppfattat det där med kalhyggen. Staten har ingen åsikt om hur skogsägarna väljer att avverka, påstår de. Full frihet råder. Men av någon anledning blir det i alla fall kalhyggen nästan överallt.

Ingen med insikt i skogspolitiken kan ta detta hyckleri på allvar. Allra minst Erlandssons partikamrater:

Skogsstyrelsen… förbjuder Harald (Holmberg, min anm.) att avverka och föryngra sin egen ägandes skog så som han själv vill… Han måste kalavverka, och gör han inte det väntar mycket dryga efterräkningar genom stora bötesbelopp och kanske fängelse.””

 

Skall Sverige gå mot ett sunt klimat- och miljötänkande, få en miljöpolitik värd namnet…bör Eskil Erlandsson ledas (bäras?) bort från maktens korridorer snarast möjligt, helst innan nästa val…och vill Centerpartiet framstå som ett grönt parti, borde detta gjorts igår!

 

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö.. Bokmärk permalänken.

41 kommentarer till …det borde ljuda en folkstorm mot Eskil Erlandsson!

  1. Mille skriver:

    Trams. Klimatet påverkas inte av lite skog i Sverige

  2. rune skriver:

    ja den där eskil erlandsson är bara intresserad av mat då han är ute på uppdrag

  3. arrami54 skriver:

    …matlandet Sverige. Jo, jag har hört honom.

  4. arrami54 skriver:

    …det gör inte klimatet, om skogen gallras, huggs rätt…men vid kalhuggning blir de negativa effekterna uppenbara. Antar att du är centerpartist, kalhuggen och trind herr Bengtsson?

    ”Studier i Europa och Nordamerika visar att kalhyggen släpper ut 7-18 ton koldioxid per hektar under det första året efter avverkning och mätningar på svenska kalhyggen visar att dessa ligger i överkant av detta. Om man räknar med att ett hygge har kommit i balans efter 10 år betyder detta att varje hektar kalhygge i Sverige har släppt cirka 90 ton koldioxid under sina första 10 år. Eftersom vi kalavverkar cirka 200.000 ha varje år i Sverige så motsvarar detta 18 miljoner ton koldioxid per år. Detta i sin tur motsvarar cirka 27 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av koldioxid.”

  5. rune skriver:

    ja matlandet,kalhyggen av lagom storlek i södra sverige är ochså matland,i norr är det svårare att föryngra kalhyggen,för det vilda…som mille skriver så påverkas ej klimatet av hur skogen handhas på våran värdsligt sett lilla landtunga/halvö

    skogsbruk är att återskapa,det gamla måste ge plats åt det nya,mycket av debatten om skog är nog mest avundsjuka,att någon kan avverka skog och sedan få inkomst/jaga i skogen och få vilt till mat,det är känsligt i dessa avundstider hehe

  6. Svante skriver:

    Det är inte svårt att se vart åt det barkar med en Statsminister, som är ett kalhygge.
    Svante

  7. arrami54 skriver:

    …;-)…det handlar nog inte om avund, har själv jobbat lite med gallring och vet att de som sköter skogen rätt är värda sina pengar. Men många förstår inte det här med miljötänkande, biodiversitet, klimatfrågan, m.m. och tror de kan fortsätta behandla naturen lite hur som helst.
    Älgarna trivs väldigt bra efter ”Gudruns kalhyggen” här nere, skogsägarna trivdes mindre bra och hade ofta själva grundlagt skadorna via sina kalhyggen…
    …men som du skriver, ”det gamla måste ge plats för det nya”…och hoppet står väl till att den gamla gubb-stammen i Centerpartiet dör ut, det är först då vi kan hoppas på förnuftets återkomst till svensk landsbygd! 😉
    Har du ens orkat läsa länken till klimatforskarna?

  8. arrami54 skriver:

    …jo, men lika illa är det med jordbruksministern!

  9. arrami54 skriver:

    …tycker det låter riktigt illa, vad säger Eskil?

  10. Svante skriver:

    Inte får vi vanliga medborgare något svar från etablerade politiska företrädare, spelar ingen roll vilken färg de har.
    Svante

  11. arrami54 skriver:

    …det finns undantag, och de lyssnar. Tyvärr är de få som lyssnar till kunskap och som vill ha en positiv förändring.

  12. Svante skriver:

    Tyvärr är de få, och saknar majoritet i det parti de är medlemmar i. Vårt samhälle styrs av egoistiska företrädare, som aldrig skulle ta ett beslut, som hotar deras makt, och personliga ekonomi.
    Svante

  13. arrami54 skriver:

    …jo, så är det och så har det alltid varit. Men detta gäller mänskligheten i stort, vi är ett kortsiktigt tänkande djur som blundar inför de stora problemen och fokuserar på de små. Eskil är bara ett exempel på politiker utan grundläggande biologisk-, miljö- och klimatkunskap som vandrar sin egen lilla väg, belagd med prestige, egoism och maktfullkomlighet!

  14. rune skriver:

    gammal skog som slutat växa suger endast upp näring så det räcker för att hålla trädet vid liv men inte mer,ett kalhygge är förvisso ett kalhygge en tid men fort nog kommer det växtlig ungskog där med och det är sas miljövänligast då den rätt skött i intervaller suger ur marken hela tiden..det är en rar dröm att plockhugga skogen som man gjorde förr men av lönsamhetsskäl går det ej att göra för små uttag åt gången,du min gode man borde vara glad över ungskogen spirande lövgrönska då det föder mer älg än gamla tiders plockskogar gör…mer älg mer vargmat..jubla

  15. arrami54 skriver:

    Det du kallar ”plockhugga” fungerar utmärkt på många håll i Europa, där våra kalhyggen inte ens är tillåtna…läs på liksom.
    Sen att vargen gynnas av fler älgar i t.ex. Kronobergs Län är trams…här gapar fårhobbybönder, jägare och hysterikor på omedelbar skyddsjakt…så inte fan tillåts vargen leva här!

  16. rune skriver:

    det är inget fel på kalhyggen i sverige,det växer upp ny skog igen..bara avundsjuka revoltörer som vill stoppa enskilda personers nettoinkomst av skogsbruk och drar då in miljön i debatten för att få gas till sitt hindenburgskepp…det var ju efter att kalhyggesbrukets inträde i sverige som skogstillväxten satte fart..i slutet på 1990 talet sades det att sverige aldrig haft så mycket skog på rot som då…skogsfolk gläder sej åt växande och föränderlig skog,du som har gallrat vet känslan då man står där och plirar med ögonen upp i trädkronorna under arbetets gång.man förändrar och gläds

  17. arrami54 skriver:

    …trams och dålig argumentation, skogen växer lika bra om den gallras rätt…och det vet du! 😉 Läs artiklarna i serien ”Skogen vi ärvde” och du ser att det handlar om att samtidigt gynna den enskilda ägaren, klimatet och biodiversiteten, inte storbolagen som är vinnarna i dag!

  18. rune skriver:

    skillnad på lång skog och dimensions skog

  19. arrami54 skriver:

    http://www.atl.nu/skog/sparkad-skogs-vd-landar-mjukt

    …som sagt, småfolket (vanliga skogsägare) blir lurade, för att de vill bli lurade!

    ”År 2009 dömdes Stora Enso i Finland att betala 270 miljoner i böter för olagligt prissamarbete med två andra företag. Nu väntar miljardskadestånd till skogsägarna. Professor Peter Lohmander menar att vi har en virkeskartell också i Sverige. Varför skulle annars svenska skogsägare sälja sin skog 30 procent billigare än de finska eller polska? Men när han söker anslag för att granska fenomenet, finns inga pengar.”

  20. Lars Lundqvist skriver:

    Det går alldeles utmärkt att göra ”små uttag åt gången”. All produktiv svensk skog gallras, normalt sett mer än en gång, innan det så småningom är dags för slutavverkning. Med dagens skördare är även gallringar lönsamma.
    Skogsvårdslagen förbjuder inte blädningsbruk, det är tekniskt möjligt att genomföra, och det är oftast lönsamt för den som har en skog som passar för blädningsbruk. Problemet är att det bara är granskog som kan skötas med blädningsbruk. För tallskog har vi dessvärre inget alternativ till trakthyggesbruk.

  21. arrami54 skriver:

    Du kan Skogsstyrelsens riktlinjer ser jag:”Blädning är en gallring där skogen efter avverkningen är fullskiktad. En skog som sköts med upprepade blädningar sköts med skogsskötselsystemet blädningsbruk. En fullskiktad skog har träd i alla storleksklasser, från små plantor till stora träd, i alla delar av skogen, och det finns alltid fler små än stora träd. Blädningsbruk förutsätter skuggfördragande trädslag och i Sverige innebär det granskog.”
    …men en monokulturell skog (bara gran, eller bara furu) är ingen skog i min mening. 😉

    Ganska mycket av Sveriges skog är blandskog (där fungerar ”blädningsbruk” utmärkt) och den har stora fördelar framför monoskog.
    http://www2.ess.slu.se/SUFOR/Webbsidor/AvhandlingBlandskog.htm

    Sen finns det andra hänsyn än enbart de ekonomiska som gråtonar bilden, biodiversitet, klimathänsyn och hänsyn till de mänskliga själarnas behov av skogen m.m.

  22. Lars Lundqvist skriver:

    Det är jag som skrivit den text som SkS sedan kopierat och lagt in i sina riktlinjer.
    Och dessvärre fungerar inte blädningsbruk speciellt bra med andra trädslag än gran i Sverige. På kontinenten har man trädslagsblandade blädningsskogar, där man blandar gran, silvergran och bok. I Sverige tycks det inte ens fungera som det ska i bokskog, eller med blandning av bok och gran.
    Andra lövträd lyckas sällan överleva inne i den täta granskogen, och definitivt inte tall.
    (din länk rör studier av rotröta?)

  23. arrami54 skriver:

    …okej, såg en koppling i språkbruk, så jag tror dig.! 😉
    Länken rör delvis studier av rotröta, men främst fördelarna med blandskog. Hittar få studier som har en helhetssyn, är det bara ekonomi som studeras på SLU?

  24. rune skriver:

    med för små uttag menade jag de slutavverkningsbara träden,flera drivningar på samma yta blir kostsamt..blädning är nog tyvärr uteslutet numera ur maskinsynpunkt,en varsam manuell huggare skulle nog avverka varsamt men maskinerna bara mosa på,kvarvarande sneda granar ser mest illa ut

  25. Lars Lundqvist skriver:

    Nej det bedrivs forskning av många olika slag, och även om blädningsbruk! 🙂
    För den som vill få en överblick över kunskapsläget inom skogsskötsel så finns en hel lärobok på nätet numera, skriven av aktiva forskare inom olika discipliner:
    http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogsskotselserien/

  26. arrami54 skriver:

    Tack för lästipset, jag skall läsa på! 😉
    …och det glädjer mig att ni forskar brett (med helhetssyn).

  27. arrami54 skriver:

    …jag vet (och har faktiskt varit med) att hästen, med rätt utrustning är ett fullgott alternativ till de maskiner du nämner. Det är dessutom fan så mycket roligare att jobba i skogen med en häst!

  28. Lars Lundqvist skriver:

    Helmekaniserad blädning är prövat flera gånger med lyckat resultat, både ekonomiskt och ur skadesynpunkt. Det företag som varit mest aktivt i försöksverksamheten är SCA, men även Sveaskog har numera testat helmekaniserad blädning med skördare.

  29. arrami54 skriver:

    Glädjer mig att läsa, så det finns alltså goda alternativ till kalhyggen …med rätt blandning av träd, god planering m.m.?

  30. Lars Lundqvist skriver:

    Ja, om du har en fullskiktad granskog som är tillräckligt tät från början, som har tillräckligt stort virkesförråd, så att du både kan göra ett rimligt uttag och ändå ha kvar tillräckligt för att få en rimlig tillväxt framöver. Det är tillåtet, och det förekommer, men ingen vet i vilken omfattning eftersom man som markägare inte behöver anmäla att man tänker gallra sin skog.
    Men man ska vara klar över att blädningsbruk inte skapar några glesa, parkliknande skogar, utan täta, snåriga granskogar som av dom allra flesta uppfattas som alldeles för tät och snårig för att vara trevlig att gå i. Det finns ju granar av alla storlekar överallt, och granarna har kronor nästan ända ner till marken, så man ser i bästa fall 15-20 meter. Och andra trädslag har mycket svårt att överleva inne i den täta granskogen.
    För den som vill läsa på om blädningsbruk finns ett helt kapitel i den lärobok i skogsskötsel som numera finns på nätet:
    http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogsskotselserien/Bladningsbruk/

  31. arrami54 skriver:

    Tackar för länken.
    Men måste fråga, är granskog alltid det bästa alternativet? Kan inte blandad naturskog öka utan alltför negativa ekonomiska effekter och för att bibehålla nödvändig biodiversitet?

  32. Lars Lundqvist skriver:

    Det går bra att ha blandskog, dvs inslag av lövträd i barrskogen, men det förutsätter i praktiken att vi bedriver någon form av trakthyggesbruk. Blädningsbruk resulterar på sikt i nästan ren granskog, såvida man inte medvetet sänker produktionen rejält genom att göra skogen glesare eller luckigare. .

  33. arrami54 skriver:

    Tack för alla dina kommentarer och läsvärda länkar, jag har en sista fråga: en glesare blandskog, ”luckigare” som du beskriver det, hade väl klarat stormen Gudrun mycket bättre?
    Som Zaremba skriver i sin fiktiva rättegång så tyckte stormen att dagens skogsbruk var ”mums”:
    ”I pengar räknat var det den största svenska katastrofen i mannaminne. Femton miljarder kronor gick upp i blåsten på en natt.
    När domstolen frågar Gudrun varför hon föredrog monokulturerna framför naturskogen svarar hon att det behöver man inte vara en orkan för att begripa. Granåkrarna är som gjorda för kullblåsning. Jämnhöga och täta barrsegel, med greppvänliga skogsbrynen mot kalhyggena. Och om inte detta räckte finns där också breda vindportar efter skogsmaskinerna. Mums …
    Detta har också forskningen konstaterat. Låt oss notera detta märkliga samband. Virkesåkrarna som Skogsstyrelsen beordrat fram blev en katastrof för enskilda skogsägare.”

    http://www.dn.se/kultur-noje/motorsagsmassakern-det-finns-alternativ-men-lagen-kraver-kalhyggen

    Det är också så att stigande temperaturer (klimatförändringen) ger fler och kraftigare stormar, då är det kanske långsiktigt klokast att bedriva ett skogsbruk som bättre står pall för kommande orkaner?

  34. rune skriver:

    mager mark=tall bördig mark=gran lövet kommer gratis och dess framtida förekomst avgörs bäst med röjsågen vid tiden då ungskogen röjs

  35. arrami54 skriver:

    Jo, detta vet alla som jobbar med skog, kul att läsa för dem som inte vet dock och jag tackar för alla dina kommentarer. Jag vill bolla samma fråga som jag ställde till Lars Lundqvist ovan, även till dig. Stormen Gudrun hade knappast fått samma skadeverkningar i en glesare blandskog?

    Jag bor i ett område som drabbades hårt av Gudrun och jag vet att många skogsägare i efterhand förbannade de ”segel” de ställde upp till Gudrun och önskade att de format sin skog annorlunda…är det inte kanske smartast att börja tänka lite nytt, mer blandskog, glesare ”naturskog”…står emot stormar bättre?

  36. Lars Lundqvist skriver:

    De skogar som drabbades värst av Gudrun var de som var nygallrade, dvs de som skötts ”bäst” av skogsägaren. Olikåldrig skog klarade sig aningen bättre än likåldrig, och blandskog klarade sig aningen bättre än ren granskog. Så man kan gissa att en gles, olikåldrig blandskog hade klarat sig bäst. Å andra sidan är den långsiktiga tillväxten i en sån skog kanske hälften av vad den blir i en planterad skog.
    Tillväxten påverkar inte oss idag, men den påverkar våra barn och barnbarn.

  37. arrami54 skriver:

    Jag bor där Gudrun slog till värst, flög t.o.m. över områdena…du har lite fel vill jag hävda. Den skog som var olikåldrig klarade sig överlägset bäst, den som var likåldrig och stod tätt föll nästan helt. Den rena granskogen klarade sig klart sämst.
    De kortsiktiga tillväxttanken är den idé som kommer att slå hårdast mot våra barn och barnbarn, man kan inte bara tänka i kortsiktiga ekonomiska termer.
    Tillverkar vi möbler som håller (istället för t.ex. IKEA:s trendskit) så behöver vi inte heller tänka kortsiktigt. I t.ex. mitt hem finns nästan enbart äldre möbler, de har hållit sedan 1600/1700 och 1800 talet, de är därtill väldigt vackra! 😉 Detsamma gäller byggteknik (trähus) m.m.

  38. rune skriver:

    plantera ek och ask,blåser aldrig ner,om det är rätt skött

  39. arrami54 skriver:

    …mer lövträd, mer blandskog! Mindre av Gran och kalhyggen! 😉

  40. Ping: Återinplantera Visent (Bison) i Sverige. | Varghjärta

Kommentarsfältet är stängt.