…en förlorad respekt för det värdiga?

Är det så att många ”myndigheter” och ”vårdare” någonstans på vägen helt förlorade respekten för hur man behandlar ”kunden” med värdighet? …och varför är det oftast media som avslöjar skandaler, som t.ex. Carema? Vilka är och vad gör tillsynsmyndigheterna?

Många äldre som vårdas i omsorgen får sällan komma ut på en promenad, ha ett längre samtal med en annan vuxen människa eller vara med och laga sin mat. En del fråntas inte bara det som ger dagen livskvalitet, utan berövas också sin grundläggande värdighet. Fruktansvärda uppgifter har den senaste tiden framkommit om äldre som vanvårdats på sina boenden. När människor övermedicineras till oigenkännlighet eller får sitta ensamma sin sista tid i livet är det exempel på en omsorg som inte klarar att ge den mest basala tryggheten.”

Ett annat exempel är det Smålandsposten tar upp: ”En 60-årig socialsekreterare i Huddinge har JO-anmält sina kolleger i Ljungby efter mordet på den fyraårige pojken.
Och JO har nu bestämt sig för att inleda en utredning.

Socialsekreteraren anser att socialtjänsten i Ljungby bröt mot sekretesslagstiftningen när man lämnade ut uppgifter om fyraåringens familj efter att han hittats död.”

Vem är tillsynsmyndighet och kontrollerar kommunernas socialtjänst? Varför agerade en enskild person och inte tillsynsmyndigheten?

…vem inbillar sig att omnämnda familj nu någonsin kan leva ”värdigt” i Ljungby?

Ett annat exempel är detta (ta dig tiden att verkligen läsa artikeln jag länkar till!), hur behandlas döende medmänniskor i dagens Sverige? Visst, vi kan aldrig skapa ett perfekt samhälle, men antalet fall där respekten och värdigheten helt försvunnit är allt för många…

vilken väg är det vi valt och var slutar den?

Det som pågår är vanvård av välfärdstanken och i princip alla deltar!

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till …en förlorad respekt för det värdiga?

  1. Britta skriver:

    Jag tror att det är när man börjar betrakta människor som just ”kunder” och inte som människor. Ja, vart är vi på väg när vi tappar kontakten med varandra…
    Hoppas du får en bra dag i alla fall!
    Kram

  2. arrami54 skriver:

    …tror som du, när vi blir ”kunder” och tappar ”mötet”…återstår till slut en enda värdegrund…ekonomi!

    Detsamma, må bättre än bra Britta! 😉
    Kram.

  3. elina skriver:

    Jag tror att det är alltför många som aldrig arbetat i ett äldreboende eller med dementa som styr vården. Skulle de ta en vecka på något ställe – hos Carema till ex – vore resultatet helt annat. Utbildning och mer personal på stubben. Men anhöriga skall även ta ansvar och ge omsorg, inte bara komma på julen och mors dag. Alla bryr sig inte när de väl fått en plats åt sin gamla mor/far.

  4. Gudrun Ingemarsson skriver:

    … ja, eller ”brukare” som de ju också kallas…

  5. arrami54 skriver:

    …exakt och ansvaret är delat, precis som du skriver!

  6. arrami54 skriver:

    …exakt! Ordvalen ”kund”/”brukare” tycks ha till främsta syfte att reducera individen till en siffra i en ekonomisk kalkyl…och människovärdet försvinner…

Kommentarsfältet är stängt.