Vi river ner skolan!

I kravet på högre lön berättar lärarfacken sanningen, eftersom de menar att högre lön lockar bättre pedagoger till skolan…och sanningen är då, de pedagoger vi har är inte bra nog!

Det känns lite som om att den ”östrogenfälla” skolan hamnat i kräver: ”Högre lön, då gör vi vårt jobb! (?) 50 000:- i månaden tack!” (Får vi inte som vi vill, då fortsätter vi i gamla spår, håller barnen som gisslan och låter fler missa kunskapskraven!)

Om de bra nog idag, varför gör de då inte jobbet? Varför står de inte upp mot skolledare som vägrar vara pedagogiska ledare eftersom det räcker att vara en ”pärmbärande” byråkrat? Varför står de inte upp för och genomdriver skollagens och läroplanens intentioner? Varför kräver de inte delaktighet och stöd från en stor svikande föräldragrupp? Varför accepterar de att mobbningen fortgår och ofta grundad på föräldrarnas ”köksbordspolitik”, ofta med en rasistisk klang, förutom okunnighetens lättjefulla ursäkter, som överförs till barnen? Varför mobbas ca en tredjedel av skolans alla mobbningsoffer av lärare? Varför klarar så många barn inte kompetenskraven i basämnena…för att barnen blivit sämre, knappast! Sanningen är att lärarkåren blivit slö, lättjefull och oengagerad och inte längre ser sig som barnens tjänstemän och mentorer…utan slickar rumpa visavi inkompetenta skolledare, kommunpolitiker, som är totalt olämpliga att driva skolor!

Jag vågar påstå, grundat på statistisk, verklighetsbaserad evidens och egna, empiriska erfarenheter från skolvärlden, att den största mängden ”vuxensvek” mot landets barn, kommer via oengagerade lärare som inte ens står upp för eller har läst, förstått, läroplanen:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations­gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

…och är någon så djävla dum att hon/han tror att höjda lärarlöner löser skolans alla problem, ja då har naiviteten och hyckleriet i Sverige nått nya höjder och vi kan lika gärna låta föräldrarnas ”köksbordspolitik/lärande” och internet ta över den nationella skolverksamheten direkt!

Det är inte höjda löner som är svaret, det krävs engagerade lärare som läst skollagen, läroplanen, som inser att skolan behöver pedagogisk ledning, fler vuxna, skolkuratorer, psykologer m.fl och framförallt…ENGAGEMANG för barnen!

Varför river vi medvetet den svenska skolan och har börjat tävla med t.ex. Bogota i antalet ”fria skolor”…jo, vi skiter i barnen!

Varför accepterar vi att skolan rivs ner?

 

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Vi river ner skolan!

  1. starkskör skriver:

    Jag håller med om att något har blivit rasande snett i skolans värld! Har också erfarenhet av totalt nonchalanta, oengagerade, mobbande lärare i Dotterns skola (som hon nu, tack och lov, är klar med!!).

    I den gymnasieskola hon gick i så var det kanske EN av sju lärare som brydde sig, tog sig tid, uppmuntrade, ansträngde sig för att eleverna skulle kunna lära sig något och utveckla sig. Det fanns t o m lärare som eleverna bara fick träffa två gånger under ett helt läsår, resten fick de sköta själva.

    Jag tror inte heller att det bara beror på lönerna. Jag har känt lärare som verkligen har velat göra skillnad på skolan, men har mött hårt motstånd hos de andra lärarna.

    Varför i allsindar utbildar de sig till det yrket om de inte försöker göra sitt bästa? Har de ingen yrkesstolthet?

    Oja, jag är mycket medveten om att det många gånger är ett väldigt tungt yrke, mentalt och känslomässigt, och att de inte heller alltid har bra stöd från kommunen, skolledningen osv. Men när man tittar på de lärare som faktiskt är bra, så ser man att eleverna inte är lika svåra att ha att göra med på deras lektioner och tar till sig mer och lär sig mer, än de gör hos de andra lärarna. Och vad kan det bero på då? Det är samma elever… men olika lärare…. olika bemötanden av dem. Beror det på lönerna? Eller beror det på inställningen hos lärarna….?

    Ett bra inlägg som tål att läsas om och om igen…

  2. arrami54 skriver:

    ”Varför i allsindar utbildar de sig till det yrket om de inte försöker göra sitt bästa? Har de ingen yrkesstolthet?” …bra fråga!
    Det finns bra, engagerade lärare med en enorm pedagogisk förmåga och känsla, men tyvärr är min bild att de oengagerade dominerar och dominerar skolornas maktstrukturer, vilket eleverna alltid blir lidande på. Jag har jobbat många år på ett antal olika skolor, olika nivåer och den bild du ger kring din dotter är tyvärr ingenting ovanligt.

    Vi löser inte skolans problem med höjda lärarlöner, vi behöver fler engagerade lärare och skolledare, fler vuxna i skolan, kuratorer, skolvärdar/värdinnor, vaktmästare, speciallärare o.s.v.
    Skolan måste också lyckas med att engagera alla oengagerade föräldrar och dem är tyvärr ganska många!

  3. Pingback: Den svenska skolan, en nationell katastrof? | Varghjärta

Kommentarer är stängda.