…läser ett finskt fältpostkort från 1944 och undrar…

…hur gick det för Fänrik Nilsson och hans Else? Blev de ett par och hur gick resan till Sverige sommaren 1944? Tonen i orden på den sida ni inte ser, baksidan…är lite formell men kärlekens iver lyser igenom. Elses uppmaning till Lennart att skriva tydligt är skön: ”Jag har svårt at lesa!”

 …jo, tiden går och tekniken utvecklas, men mänskliga känslor, som längtan inför ett möte är nog exakt desamma. …och när fick du ett handskrivet kärleksbrev eller kort senast?

Kanske en fin gåva att skriva några vänliga ord till en vän för hand och sända via snigelposten…men hur är det med handstilen? Tränade ni i skolan och har kvar en vackert jämt lutad stil…eller är orden otydbara?

…minns vilket jobb man hade ibland när man rättade elevernas prov och uppsatser, det underlättade när datorn gjorde sitt intåg i skolan!

Men visst är det något speciellt med ett vackert handskrivet brev!

…och nog är det någonting magiskt med en enkel grafitpenna (blyertspenna), du kan göra allt med den…skriva ett vackert kärleksbrev, en dikt, en novell…kanske en roman om tålamodet finns. Man kan teckna upp en bild, en ritning på en enkel friggebod…eller ett slott! Det finns inga andra gränser än fantasin om man kan hantera detta fantastiska lilla verktyg.

 

Ordet ”blyertspenna” som till vardags används om grafitpennan är fel. Grafitpennan innehåller inget bly, felet hänger kvar sedan grafiten först hittades i England och man trodde man funnit bly, det är svårt att lära om, liksom…

Men grafit är en form av kol och det finns fyndigheter runt om i världen, även i Sverige. Grafit tillverkas också på konstgjord väg. I en modern grafitpenna blandas grafit och finmalen lerjord, porslinslera som består av aluminium och kiselsyra. De hårdaste grafitpennorna består till 70% av lera.

Man har tecknat med grafit sedan 1300-talet och den första verkliga grafitpennan tillverkades 1662.

…en del av er tänker kanske att jag skriver om det omoderna, gammal och värdelös kunskap, men så är det nog inte, gammal kunskap kan visa sig värd ”guld”. Vi kan stanna vid kolet och läser ni detta om ”Terra preta” så förstår ni kanske vad jag menar, det kan nämligen bli så att en mycket gammal (bortglömd?) kunskap som indiankulturen i Amazonas använde, för att få jorden bördig, blir mänsklighetens räddning, inte bara vad det gäller matproduktion utan också i kampen mot växthuseffekten/klimatförändringarna

…det finns inte så mycket nytt under solen, kanske inget och inte har vi förändrats som människor, det ”pirrar” fortfarande inför ett nytt möte med en kärlek, precis som det gjorde för Else och Lennart i Sverige, sommaren 1944…undrar hur det gick för dem?

 Skriv ett brev och skriv för hand, skriv till någon du vill visa uppskattning, någon du tycker om, älskar…vänliga ord är alltid en vacker gåva!

Det är stor chans att det kommer fram, även om den moderna posten tycks slarva och det är en mycket stor chans att det glädjer mottagaren, det vågar jag garantera!

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.