”Vi lärde oss inget om demokrati”

Att var fjärde ung svensk tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en odemokratisk stark ledare beror på okunskap, tror experter. Men siffrorna är ändå oroande.” …de inledande orden är hämtade ur en DN-artikel om demokratibygget och ungdomars syn på demokratin. Den ”World Values Survey” undersökning DN hänvisar till visar tydligt att ungdomarnas stöd för demokratitanken minskar, att det säkerligen beror på okunskap och ointresse gör inte bilden bättre och ingen behöver fråga sig vad som är orsaken, givetvis spelar ungdomarnas oro inför framtiden in, bristen på jobb m.m., men främst handlar det om ett misslyckande från skolans sida.

Den svenska skolan har de senaste åren genomgått en kris, kommunernas besparingskrav och allmänt ”flum” har lett fram till en mindre katastrof. Att det verkligen förhåller sig så framgår med tydlig klarhet om man läser Maciej Zarembas artikelserie i DN ”Hem till skolan”.

Vi har låtit ca 120 000 barn (motsvarar en större svensk stad!) gå igenom skolan den senaste tio-års perioden utan att ha uppnått grundläggande färdigheter i basämnena, svenska, engelska och matematik. Vad får detta för konsekvenser? Blir det ekonomiska och demokratiska konsekvenser av detta misslyckande? Hur står vår skola sig i förhållande till demokratin?

En ledtråd finner ni i de ord tre flickor använder i den överst här refererade DN- artikeln: ”Vi lärde oss inget om demokrati”.

För 19-åringarna Miranda, Stephanie och Emelie är demokrati viktigt, men först efter att vi talat om för dem vad det är. Till en början har de ingen aning.

Jag vet allvarligt inte vad du talar om. Jag har aldrig hört om detta i skolan, säger Miranda.

De andra instämmer.

De är alla öppna för att sälja sin röst till en politiker som lovar dem jobb – om det inte strider för mycket mot deras värderingar.

Det är skitsvårt att få jobb. Jag tar studenten om en vecka och har panik, säger Emelie.

Hon tror att ungdomarna som svarat att de vill ha en stark odemokratisk ledare inte vet vad de talar om eller är ointresserade.”

Min personliga erfarenhet efter över tjugo år som lärare på gymnasie- och grundskolenivå är att dessa tre flickor har rätt, den svenska skolan negligerar helt (generellt) demokratiundervisningen och jag har själv mött skolledare/rektorer som öppet hånar och försöker tysta lärare som talar med journalister, ”meddelarfriheten” motarbetas aktivt och lärarkåren anbefalls tystnad!

…men hur blev det såhär?

Vi tittar först lite snabbt på hur skola och demokrati hänger ihop, genom en snabb historiekurs!

1900-talet innebar stora förändringar i samhällets maktstruktur och på skolans område.

Frågan : ”på vilket vis har samhällsutvecklingen styrt skolan och hur har skolan styrt samhällsutvecklingen”, kan enklast besvaras med att den ökande kunskapen hos vanligt folk i och med ökad läskunnighet/allmänbildning har påskyndat den demokratiska processen.

1918 fattade riksdagen det historiska beslutet att ge alla vuxna människor rätten att vara likvärdiga väljare. Kvinnorna hade tidigare saknat rösträtt och i kommunalvalen hade det funnits regler som kunde ge rika män upp till 40 röster. Rösträttskampen var lång och hård, dock relativt fredlig. I tusentals möten och demonstrationer ställde socialister och liberaler krav på demokratiska reformer, trycket ökade och 1918 gav de konservativa upp sitt motstånd. Idag är det få som öppet ifrågasätter demokratin, även om hotbilder finns.    

                  

Skolans utveckling kan kortfattat beskrivas enligt följande:

1919 års undervisningsplan för folkskolorna innebar att kyrkans makt över skolorna bröts, man drog ned på kristendomsundervisningen till förmån för med nyttobetonade ämnen och den reala (realistiska) läroplanskoden .

1950 startades försöket med enhetsskolan, som senare blev grundskolan. Försöket initierades på grund av ett ökat behov av en skola som var mer demokratisk och jämlik. Man ville att skolan skulle bli en spjutspets in i framtiden, mot ett bättre samhälle där medborgarnas delaktighet, inflytande och medansvar skulle ingå som en naturlig förutsättning.

1955 års undervisningsplan lanserade en helt ny undervisningsmetod: eleverna skulle själva söka fakta, pröva och ta ställning.

1962 kom den första läroplanen för grundskolan, Lrg 62. Läroplanen baserades på följande grundideer: A: Jämlikhet. En skola för alla. B: Demokrati. Eleverna skulle fostras i ett demokratiskt synsätt och normer. C: Pragmatisk kunskapssyn:  Eleven skulle få kunskaper och färdigheter, men också en trygg hållning till vardagslivets krav. D: Elevaktiverande arbetssätt: Eleverna skulle ses som en resurs i skolarbetet, den humanistiska och demokratiska människosynen. Man ville skapa förutsättningar för en meningsfull inlärning. Den rationella läroplanskoden gör sitt intåg i skolan.

1969 kom grundskolans andra läroplan och den innebar en övergång från den gamla urvalsskolan till tillvalsskolan. Ämnet kristendomskunskap döptes om till religionskunskap och undervisningen blev icke-konfessionell, objektiv och neutral. Linjedelningen i årskurs nio togs bort och individuella fria val och överkurser tillkom.

1980 kom den läroplan som decentraliserade skolan och en målstyrning infördes, Lgr 80. Målstyrningen innebar att endast ramarna för undervisningen var styrda centralt och möjlighet gavs för lokala initiativ. Metodiskt kom två nya begrepp, temastudier och projektarbete, tanken på ämnesövergripande arbete underblåstes.

1994 kom läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Denna läroplan blev den slutgiltiga (?) övergången till den rationella läroplanskoden (den funktionellt/pragmatiska koden). Skolan decentraliseras (kommunaliseras) och väljer själva de vägar och metoder som krävs för måluppfyllelsen. Målen är delade i: mål att uppnå och mål att sträva efter. Den regelstyrda skolan övergår till den målstyrda.

 

Efter denna snabbgenomgång av den grundläggande undervisningens historia, vill jag kort beskriva händelseutvecklingen inom gymnasieskolan som likartad, den rationella läroplanskoden har genomförts även här och begrepp som ”livslångt lärande”, den kritiska teorins kunskapssyn” , ”kunskapsbegreppet” , ”individualisering” och ”marknadsanpassning” är kännetecknande.

Även inom den starkt traditionell högskola/universitetsutbildningen har den reala och rationella läroplanskoden slagit igenom. De karakteristiska dragen idag kan sammanfattas med orden ”internationalisering”,” samarbete mellan forskning och näringsliv” och ”problembaserad pedagogik”.

 

Den pedagogiska helhetssynen har förändrats och kan kortfattat tydliggöras genom att läraren idag förutom att behärska en rad kunskaper/färdigheter också måste tydliggöra/medvetandegöra läroplanens syn på bildningsideal och kunskapsideologier, värderingar i etiska frågor. Han/hon måste tydliggöra värderingar som direkt anknyter till den pedagogiska processen, människo/elev-synen (vilken allmänt har gått från bilden av dem som ansvarslösa till självförverkligande). Skolans roll i samhällsutvecklingen samt vad kunskap egentligen är.

 

Den samhällsutveckling som speglas i skolans utveckling handlar om makt och maktbalans. Vi ser hur makten förskjutits från ett fåtal till alla (?) genom den demokratiska utvecklingen . Kyrkan och de klassiskt konservativa idealen har haft ett långvarigt inflytande över skolan, liksom allt annat i den västerländska utvecklingen. Men har maktfördelningen egentligen förändrats? Är inte maktbilden densamma i alla historiska skeden? Har demokratin och maktbalansen verkligen slagit igenom fullt ut eller har demokratin, som historiskt sett är väldigt ung och skör, en lång väg kvar…eller är vi klara med demokratibygget?

Överallt är makten uppbyggd som en hierarkisk-pyramid, i det demokratiskt styrda Sverige, i den lokala skolan, i USA och Ryssland och i en vanlig svensk kommun. Ett litet antal högst upp som styr och bestämmer över mängden, längre ner.

Fungerar demokratin i skolan, har eleverna ett realt inflytande eller ”växer deras vilja i skogen”? Kan skolan fullt ut bli demokratisk?  Låt oss titta på ett exempel:

Eleverna på kommunens högstadieskolor protesterar mot kraftiga nedskärningar på skolmaten och demonstrerar på skoltid utanför kommunhuset. Eftersom eleverna inte fått lov att ta ledigt för denna demonstration sänder chefstjänstemannen på Barn- och utbildningsnämnden ett skriftligt krav till skolorna att eleverna skall bestraffas med kvarsittning.

Skulle lärarna (framförallt då samhällskunskapslärarna) tagit tillfället i flykten och pedagogiskt lärt barnen ett korrekt tillvägagångssätt för att skapa opinion i frågan och lärt dem, visat dem vägen mot en korrekt genomförd demonstration?

Jag vill hävda att skolans misslyckande grundar sig på för få vuxna, lärare och övrig personal och att denna grupp misslyckats med sitt engagemang att vara elevernas ”tjänstemän” primärt, liksom de missat läroplanens och skollagens intentioner. De har misslyckats med att se elevernas multipla intelligenser och variationer i desamma. De misslyckas med att få föräldrar/vårdnadshavare delaktiga i barnens utveckling delvis p.g.a. medvetet byggda murar mellan skola och hem. De misslyckas genom att prioritera ”jag”-känslan på bekostnad av ”vi”-känslans samarbete och i grunden demokratiska princip…det blir konkurrens före samarbete!

Du bygger inte demokratins grund på ”jag”-fixering och konkurrens/tävlande…du bygger den bättre på ”vi”-känsla och samarbetsförmåga. Vi känslan lär barnen att ”gilla olika”, för då kan verkligen alla våra multipla intelligenser växa och vi finner lösningar på problemen tillsammans.

…och de flesta av oss minns pratet om skoldemokrati, elevinflytande som vackra ord utan innebörd. Vi lever än i en ”Djingis khan” -hierarki som bl.a. innebär att skolan aldrig motverkar mobbning och samhällsklyftorna på ett positivt sätt…den snarare konserverar samhällsklyftor, hierarki och undergräver en god demokratisk samhällsutveckling….inte minst genom att skära bort den viktiga historiaundervisningen…o.s.v…

…och när en majoritet av lärarna inte vet vad meddelarfrihet innebär, då är det bevisat att även lärarkåren ”somnat in” och gett upp!

Det hjälper föga med lärarlegitimation om läraren är olämplig, det hjälper föga med mer betyg…det behövs fler lärare, fler vuxna i skolan och engagerade sådana. Mindre klasser och ett medvetet arbete via allas olikheter (multipla intelligenser) för att nå växande samarbete och problemlösningsförmåga…jagets egoism är ibland av godo, men oftast formar vi den till en konkurrerande överdrift mot ”jag”-samhället som bygger klyftor, polarisering och katastrof…igen!

…jag frågar: Är skolan verkligen demokratins ”spjutspets”?

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till ”Vi lärde oss inget om demokrati”

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Jag ser dig =0)

    Håller precis på att lära Trollmor ”nya visor” =0)

    Så jag hinner inte kommentera nämnvärt, men jag vill att du ska veta att vi tänker på dig, både trollmor och jag… Trollmor hälsar så gott och är jättenöjd med sin nya blogg…

    Hemikramar ❤

  2. arrami54 skriver:

    …det glädjer mig att ”trollmor” får en ny blogg nu, hälsa henne så gott! 😉

    Kram.

  3. UrbanochKarin skriver:

    Ja jag vet inte om det redan är kört, jag tror det.
    Men vill naturligtvis tro att det fortfarande finns hopp!
    Hela samhället präglar ju barnen och vad gör inte alla riskbolag, som ska tjäna hutlöst med pengar på våra skolor och barn till vilket pris som helst. Något är riktigt fel här och när dömda sexbrottslingar kan starta en skola?
    Hela den historien kan jag inte skriva om här, men du vet vad jag talar om. Självklart är det för få lärare och skolpersonal. Det är också fel på själva styret!
    Inte klokt att det saknas förståelse för vad demokrati är, men det är bra att det tas upp här och i media för övrigt så att man kanske hinner göra något åt det medan tid finns.
    Ett mycket bra inlägg 🙂
    Trevlig Söndag 2.

  4. arrami54 skriver:

    …tack och önskar dig/er detsamma! 😉

    Det är inte kört för skolan och debatten verkar levande. De ”friskolor” du nämner känner jag bara alltför väl och en orsak till privatiseringsivern är väl just att dämpa det demokratiska inflytandet, inga lärare är så tysta som dem som är anställda ”privat” och inga är så lätta att tysta!

  5. HEMIMAMMA skriver:

    Nu är jag hemma… men sjuk som ***… ingen operation blev det heller och ryggskott och annan djävulsskap på köpet, så jag bjuder dig lite sorgesam musik… och ger dig en Hemikram min vän… ♥

  6. arrami54 skriver:

    …trist att du mår så, hoppas du kryar på dig snabbt!
    Min bloggaktivitet är låg nu under sommaren, har mängder med nya idéer att jobba med. Sitter och tar fram en ”nödbostad” som bygger på en idé om ett billigt och snabbmonterat hus. Det är tåligt visavi jordbävningar m.m. och kanske kan jag intressera FN för idén?
    Som du vet är sommaren kort och jag tänker njuta av den! 😉

    Kram.

  7. arrami54 skriver:

    …tack för de orden och jag hoppas inte du ställer till det för dig nu! 😉 Många ogillar nog ditt val och du retar nog de SverigeDemokrater, Moderater m.fl. jag uppfattar som ”icke rumsrena”.

    Du vet att Alliansen och FAS 3 fick respass till kylan av vår Riksdag, glädjande nog! 😉

    Varm kram! 😉

  8. HEMIMAMMA skriver:

    Det får vara hur det vill med det till-ställandet, jag står för mina val och tyckanden och avser INTE att vara blogg-olitiskt korrekt. Du kvalificerar dig MER än väl för de tankegångar som ligger bakom mitt pris och det smärtar mig att inte fler får se mig stå upp för det jag tror på. Eller inser den kraft och begåvning du besitter.

    Jag såg med glädje på nyheterna igår att oppositionen lade krokben för Moderatregeringens kraftfulla förslavningsidéer…. =0)

    Fortsätt så svenska folket!

    Hemikramar ♥

  9. Mavera skriver:

    Hej, Vargen, nu har Mavera äntligen hittat hit:)
    Allt blev så rörigt, i och med flytten till en annan blogg.
    Det är skrämmande att en fjärde del av dagens ungdomar skulle välja bort demokratin. Jag håller med att detta beror nog främst på okunnighet och brist på kunskap. Och var får man kunskap ifrån om inte från skolan i första hand, samtidigt uppfostran och familjer spelar so klart också stor roll. Det finns elever som inte vet vem Olof Palme var och hans insats för Sverige. Detta är skrämmande utveckling och om det kommer att fortsätta så här, då hamnar vi till slut i sådant läge då ingen vet vad demokrati, jämlikhet och solidaritet är.
    Kram.

  10. arrami54 skriver:

    🙂 Kram!

  11. arrami54 skriver:

    …kul att du tittade in här och visst är det skrämmande att skolan tycks främja okunnighet?
    Hoppas du lärt dig trivas med nya bloggen, personligen tror jag detta blir bättre på lite sikt!

    Kram.

Kommentarsfältet är stängt.