…om svartsjukan.

“Svartsjukan föds alltid samtidigt med kärleken, men den dör inte alltid samtidigt med den”.  La Rochefoucauld.

Svartsjuka är en av rädslans många ansikten.

Jag har tvingats avbryta en gammal vänskapsrelation till en kvinna p.g.a. hennes makes okontrollerbara svartsjuka. Trots att det var jag som sammanförde dem…ser han mig som ett hot…?

Hon visade intresse för honom och vid ett tillfälle bjöd jag upp honom på fika hos henne, när jag märkte att det var ”tillfälle” så gick jag…och deras själar möttes. Ändå är jag, enligt honom ett hot och hon utsätts för ständiga ”förhör”, om hon träffat mig, talat med mig o.s.v.

För hennes skull drog jag mig undan….det tar ett tag innan hon inser att hans kontrollbehov innebär att fler försvinner och hon sakta ”kvävs”…men jag kan ingenting göra …än… och antagligen aldrig.

Vår iver att bli älskade slår fel om vi inte får det ”urförtroende” mor och fars kärlek, ömhet ger oss som barn. Får vi inte detta då, under våra första levnadsår, förföljs vi lätt av mindervärdeskänslor resten av livet, en känsla, en rädsla, som föder ägandebegäret som falskt ”tryggar” det vi älskar….tror den överdrivet och sjukligt svartsjuke! Att försöka kontrollera äga en människa skapar inte det förtroende som bygger en bra relation, det bryter bara ner…förstör och ”dödar”…både bildligt och i realiteten.

…den som utsätts kan sakta brytas ner, uppfatta situationen som ”normal”, tappa självförtroendet….och stanna i ett destruktivt förhållande…och många undrar VARFÖR?  …enkelt…när man är så nedtryckt, är det inte säkert kraften för att ”flyga vidare” finns kvar!  Det gäller att försöka finnas där, lyssna, stötta.

Hur många mord har inte svartsjuka som orsak!

Det trista är att det är svårt att ge en individ som aldrig byggt ”urförtroendet” förmågan till verkligt förtroende…och eftersom ett äkta förtroende ÄR grunden i varje relation, bör man dra sig undan den som visar överdrivet kontrollbehov och ägarsvartsjuka! Eftersom en verkligt svarsjuk människa helt saknar förtroendet och ständigt betvivlar den andres trohet…måste man gå …men detta är inte alltid lätt…hoppet är det sista som överger oss…hoppet om en förändring….

…men uppstår förändringen om grunden, i detta fall ”urförtroendet”, därtill saknas? Nej, tyvärr inte!

Det är mänskligt att vara lite svartsjuk i sin iver att bli sedd, älskad…men överdriften är sjuklig och farlig!

…det ÄR en vidrig sjukdom, denna överdrivna svartsjukdom och den skapar inga leenden!

”Svartsjuka kan beskrivas som en spontan känsla som är svår att övervinna, inte ens med förnuft. I första hand har den sin grund i en personlig osäkerhet och en dålig självtillit. Men svartsjukan kan ha många orsaker och samband. En svartsjuk människa saknar förtroende, betvivlar den andres trohet och är rädd att mista den hon/han älskar. Den svartsjuke känner sig ofta värdelös och tar på sig skulden när han/hon blivit sviken för en annan.

Psykologerna anser att svartsjuka är en följd av för höga äganderättskrav. En mycket svartsjuk människa vill äga den andra helt och hållet och är inte beredd, att först själv skapa förutsättningar för ömsesidigt förtroende.

Svartsjuka grundläggs ofta i barndomen. Om barnet inte får tillräckligt med ömhet, kärlek och trygghet, så kan inte förtroendet till människor utvecklas. Man kan t.ex. redan som barn känna sig förbigången av ett syskon som föräldrarna uppmärksammade mera. Många barn i den situationen lider sen hela livet av mindervärdeskänslor och försöker kompensera sin svartsjuka antingen genom att prestera bra i skolan eller inom någon sport. Men de kan också utvecklas till att bli kriminella eller missbrukare om de inte orkar tävla om föräldrarnas kärlek. När de senare i livet upplever svek i kärlek till en annan människa känner de sig djupt svartsjuka men samtidigt värdelösa.

Män och kvinnor är lika ofta svartsjuka, men deras svartsjuka tar sig olika uttryck. Männens svartsjuka är starkt inriktad på det sexuella beteendet, rädslan att kvinnan har sex med en annan man. Kvinnors svartsjuka är mera inriktad på rädsla för att mannen skall känna mer för en annan kvinna, föra resurser till en annan kvinna och kanske överge sin tidigare partner.

Det kan heller inte uteslutas att allvarlig svartsjuka kan ha en biologisk bidragande orsak. I djurvärlden kan man iaktta hur hannarna bevakar och försvarar sitt revir mot andra hannar. Därav har män sannolikt en större tendens till att utveckla svartsjuka än kvinnor. Evolutionen utvecklar ju sådana egenskaper som bidrar till de egna genernas fortbestånd. Och de egna generna fortlever genom en persons barn. Evolutionen har därför utvecklat tänkande och beteenden som säkerställer att de egna barnen är ens egna. Mäns svartsjuka, och beteenden hos män som hindrar kvinnor att ha kontakter med andra män, är alltså ett beteende för att säkerställa att mannen verkligen är pappa till sina barn och därmed för sina gener vidare. De män som inte är svartsjuka, kanske inte lyckas föra sina egna gener vidare. I vissa kulturer, t.ex. arabvärlden, tvingas kvinnor bära sjal eller burka för att skydda männens ”egendom”.

Förtroende är grundpelaren och det allra viktigaste i ett förhållande. Den som har förtroende, tvivlar inte. Ett förtroende kan byggas upp genom samtal. Om du upplever svartsjuka själv kan det vara din räddning att försöka tala om det som ditt problem. Det troligaste är att din partner kan förstå dessa känslor hos dig och känna igen dem hos sig själv. Man bör inte sätta detta uppbyggda förtroende på spel genom att t.ex. göra den andra partnern svartsjuk med avsikt, för att sedan kunna lägga beslag på honom/henne ännu mer. Om ni inte kan tala om problemet kommer du förmodligen att försöka kontrollera och dominera din partner och därmed förstöra hans eller hennes möjligheter att respektera och älska dig. Kärleken och vänskapen blir då en maktrelation. Du blir sannolikt antingen övergiven eller får leva med en underkuvad slav såvida inte din partner har en ovanlig styrka och generositet.

Svartsjuka kan gå så långt att det leder till misshandel och psykisk terror. Ofta medverkar alkohol och andra droger till sådana våldsamma reaktioner. Om en människa inte ser någon utväg ur denna fruktansvärda situation måste han/hon söka hjälp!”

Betänk att ”kärlek” utan tillit inte finns och att: ”De bundna fåglarna längtar, de fria flyger!”

Ytterligare information om svartsjuka:

Att ändra sitt liv istället för att vara svartsjuk Behandling av svartsjuka Att uppleva svartsjuka Upptagen av sin partners tidigare sexuella erfarenheter

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till …om svartsjukan.

  1. HEMIMAMMA skriver:

    hej Arrami… ville bara visa ett livstecken och säga att jag börjar få lite koll nu…

    Vi ses! Hemikramar ♥

  2. sjokvist skriver:

    Min exman var sjuk svartsjuk , kontrollerade mig, lät mig inte umgås med folk, anklagade mig osv. Till slut fick jag nog.
    Min man är guskelov inte sån, han har egna intressen och saker han vill göra och jag som är sjuk är mest här. Kan ju inte hindra honom att leva när jag själv inte kan en massa saker, är med där jag kan och jag litar på honom, annars skulle det aldrig gå.

    Ha det gott !

    Kram

  3. arrami54 skriver:

    Har själv skaffat mig bra koll på hur bloggen fungerar här och trivs med hur enkelt allt fungerar. Du ser att jag uppdaterat din länk också. 😉
    Tar det lugnt med skrivandet ett tag eftersom sommaren ler och det händer en massa i mitt liv jag prioriterar…men bloggen uppdateras då och då. 😉

    Kram.

  4. arrami54 skriver:

    Bra att du tog dig ur äktenskapet med din exman och tyvärr känner jag alltför väl igen din korta berättelse…svartsjukans kontrollerande själsliga dråpförsök är tyvärr väldigt vanliga.
    Kul att du funnit en man som låter dig flyga likt en fri fågel. Tråkigt att du är sjuk däremot och jag hoppas det blir bättre.

    Kram och må bättre än bra! 😉

  5. HEMIMAMMA skriver:

    En viktig fråga du tar upp…

    Själv har jag konstigt nog aldrig varit svartsjuk, men har blivit utsatt för ett flertal svartsjuka män genom mitt liv, men jag har obönhörligt brutit mig loss…

    Den karl som inte ids hålla mig kvar med kärlek, ska inte få ha mig kvar med mentalt våld….

    Så hur har vi klarat det som inte haft samma grundkärlek i uppväxten, men ändå hållit svartsjukan stången? Betyder det att det finns andra faktorer som är lika viktiga??

    Hemikramar käre Solidaritetstanksskribent =0)

  6. arrami54 skriver:

    Att de första årens ”urförtroende” är viktigt går inte att bortse ifrån, men givetvis finns det andra faktorer under vår uppväxt som påverkar, hela den allmänna ”socialiseringen”, den fostran vi får av andra och de kunskaper, insikter vi når påverkar oss i förhållande till andra och speciellt tydligt i nära relationer. Du är klok nog att inse att man inte kan äga någon annan och har haft oturen att möta dylika, vilket också lärt dig…eller hur? 😉

    Det har några gånger glimmat till i min själ av svartsjuka, men eftersom jag vet vad det är för fanstyg så har jag alltid lyckats döda känslan.

    Kram.

  7. Ping: …är kärlek en visuellt styrd kemisk reaktion? | Varghjärta

  8. Ping: …om ett oerhört givande samtal. | Varghjärta

Kommentarsfältet är stängt.